Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

74 ACTA WASAENSIA
har tillämpat i min granskning av strukturen av de finsk-svenska ordböckerna på makro- och
mikronivå (makro- och mikrostrukturen) i ett diakroniskt perspektiv.
De formella och innehållsliga särdrag som jag har beaktat omfattar bl.a. grammatiska
strukturer, stilistiska och andra varieteter, semantiska samt pragmatiska aspekter. Min avsikt
är att studera när dessa särdrag uppträder i de finsk-svenska ordböckerna. Ordböcker med
finska som målspråk beaktas marginellt på grund av att en sådan analys kräver en annan
infallsvinkel och bör vara föremål för en kompletterande forskning. I denna undersökning
presenteras förutom de finsk-svenska ordböckerna även de svensk-finska ordböckerna i
kartläggningsmaterialet.
I urvalet av metod och material har jag tvingats göra ett flertal kompromisser och medvetna val
mellan att studera de enskilda ordböckerna ur olika aspekter och den övergripande
strukturanalysen av utvecklingstrender och utvecklingslinjer från 1600-talet fram till i dag.
Detta kan naturligtvis leda till fragmentarisk kunskap i ljuset av de enskilda ordböckerna men
torde ändå som helhet ge en uppfattning om större lexikografiska utvecklingslinjer för den
finsk-svenska och finska ordboken.
1.5.3 Lemmaberäkningen
För att belysa ordboksomfattningen för de finsk-svenska och svensk-finska ordböckerna har
jag gjord en kategorisering av ordböckerna med ledning av antalet lemman. Vid denna
kategorisering har jag tillämpat den indelning som används i NLO (1997: 140) och som
framgår av tabell 3.
Tabell 3. Ordboksomfattning med olika volymkategorier.
Ordbokstyp lemmaantal sidantal sidformat
miniordbok –15 000 –300 80 × 120 mm
fickordbok 15–50 000 300–600 120 × 180 mm
handordbok 50–100 000 600–1500 160 × 240 mm
storordbok 100 000– 1 500 mm–
Källa: NLO (1997: 140)