Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

14 ACTA WASAENSIA
Bristen på forskning i tvåspråkslexikografi kändes påtagligt under det stora finsk-svenska
ordboksprojektet åren 1990–1997. Många lexikografiska lösningar som realiserades i Su-ru
(1997) togs fram i huvudsak i enlighet med den lexikografiska tradition som var rådande.
Under projekttiden fanns det inte några tidsmarginaler till forskningsinsatser. Ordboken
skulle färdigställas inom den minsta möjliga tiden för att lönsamheten för förlaget skulle
kunna garanteras. Stora ansträngningar gjordes för att effektivisera arbetet genom olika typer
av arbetsplanering, databearbetningar och uppföljning av arbetet7 . Det förelåg således ett
starkt kommersiellt intresse bakom projektet.
Det kommersiella målet är ännu tydligare i fråga om de elektroniska ordböckerna. Ett flertal
dataföretag, utan som det förefaller någon språkvetenskaplig eller lexikografisk kunskap, ger
ut s.k. elektroniska ordböcker i förhoppning att ta hem stora vinster (se avsnitt 3.10).
Genom medverkan i det stora finsk-svenska ordboksprojektet ökade både Forskningscentralen
och WSOY sin lexikografiska och språkvetenskapliga kompetens, vilket torde vara
av stort värde för tvåspråkslexikografin i Finland.
Av stor betydelse för inte minst tvåspråkslexikografin som forskningsdisciplin i Finland har
det samarbete och erfarenhetsutbyte som har kommit till uttryck genom Nordisk lexikografisk
förening varit. Rent konkret har föreningen initierat ett flertal lexikografiska
konferenser, givit ut Nordisk leksikografisk ordbok (1997) och tidsskriften LexicoNordica
sedan 1994. Seminarieskrifter med vetenskapliga artiklar om bl.a. tvåspråkslexikografi är
värdefulla för den lexikografiska forskningen (se källförteckningen).
En delförklaring till synen och bristen på intresset för forskningen i tvåspråkslexikografin
kan ligga i de förutsättningar för forskning som finns inbyggda i skillnaderna i utgivningen
av enspråkiga och tvåspråkiga ordböcker. Enspråkiga ordböcker har både i Sverige och i
Finland genom statliga subventioner redigerats på olika forskningsinstitutioner, där den lingvistiska
kompetensen varit samlad. Lexikografin som är inriktad på enspråkiga ordböcker har
varit en nationell angelägenhet även i Finland (Vesikansa 1977: 323–330). Tvåspråkiga
ordböcker har däremot redigerats av enskilda redaktörer eller redaktörsteam, om vi bortser
från ett par projekt8 , på fritiden (jfr. källorna). Sedan redigeringsarbetet har avslutatas har
7 Se årsberättelser, arbetsplanering och uppföljning av arbetet för ledningsgruppen inom Stora finsk-svenska
ordboksprojektet under åren 1990–1997 (red. B. Romppanen). Ej publicerat internt material för WSOY och
Forskningscentralen.
8 Elias Lönnrot fick externa anslag för redigeringen av Suomalais-ruotsalainen sanakirja / Finskt-svenskt
Lexikon (1874–1880). Su-ru (1997) redigerades genom ett samarbete mellan Forskningscentralen och WSOY.
Redaktörerna hade månadslön.