Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 167
finskan. Ett intressant lexikografiskt grepp finner vi i exempelsatsen ”mies jonka vaimo on
pois kotoa gräsenkling;”. Man skulle kunna tolka detta som ”omvänt metaspråk”, d.v.s.
”gräsenkling” kunde vara ett svenskt lemma i en svensk-finsk ordbok och den finska
exempelsatsen kunde utgöra en metspråklig förklaring till det svenska lemmat. I detta fall har
redaktören således blandat ihop funktionerna för målspråk och källspråk.
Sättet att räkna upp sammansättningar i slutet av artikeln återfinns i dagens PS (1990–1994;
jfr artiklen mies i PS del II, s. 210).
Verbartikeln Maata ’ligga’ har följande struktur:
Maata, makaan v. ligga, sofva; vara belägen; besofva, lägra, häfda (en qvinna);
ruweta l., mennä l. panna m. lägga sig: mennä makaamaan gå och lägga sig;
makaan missä mittani puuta on jag ligger hvar jag rum får (på bänken); m.
koiranunta låtsa sofva; m. sikeästi l. sikeässä unessa sofva tungt; m. päänsä
selwäksi sofva ruset af sig; m. tarpeeksensa l. kylliksensä l. kylläksi sofva sig
uthvilad; m. hukkaan l. pois försova; m. yli aikansa försova sig; maata kuin
pruukin sika sova tungt, länge; hanki makaa orahat; talwi makasi niityt; m.
lapsensa kuoliaksi förqväfva sitt barn; m. kätensä; maattu käsi osäker hand (om
en som ej träffar vid kastning); m. piika l. waimo lägra l. häfda en qvinna; m.
wäkisin våldtaga; mihinkä matka makaa hvart gäller resan? matka makaa
sinnepäin vägen ligger ditåt; m. aallonpohjassa ligga under sjön; m. ankkurissa
ligga till ankars; m. kannallaan l. perällään ligga på hälen (sjöt.); m. maan alla
ligga under land (sjöt.); m. piissä ligga bi (sjöt.); m. prassattuna ligga
uppbrassad (sjöt.); m. silmällään l. kaulallaan ligga på näsan (sjöt.); kuinka
makaatte huru ligger ni an (sjöt.); m. wajilla ligga på svaj (sjöt.); m. tasakölillä
ligga på jemn köl (sjöt.); m. tuulen mukaan ligga vindrät (sjöt.)
Även verbartikeln är längre än i de tidigare ordböckerna med många fler ekvivalenter,
exempelsatser och språkprov.
För att ge en överblick över ordboksstrukturen har jag placerat in de olika lexikografiska
elementen i Lönnrots ordbok i hypotesschemat enligt 1.3.
Tabell 19. Översikt över strukturen i Lönnrots Suomalais-Ruotsalainen sanakirja / Finsktsvenskt
lexikon (1874–1880).
Lemma Böjning U Meta
gramm
nominativ genitiv för svenska
för subst., subst., finska
infinitiv 1 sg. pres.
för verb för verb
Meta Ekvi Böjning
Valens
svenska nominativ
för subst.,
inf. för verb
U Exempel
Översättning
vissa uttryck och
exempelsatser
saknar översättning
till svenska