Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

236 ACTA WASAENSIA
En nyhet som vi kan notera i Lampéns Suomalais-ruotsalainen koulusanakirja / Finsksvensk
skolordbok (1965) är angivandet av uttal, som sporadiskt har markerats med en punkt
under den betonade vokalen. Ingen skillnad har dock gjorts mellan lång och kort vokal.
Enligt förordet har NS (1951–1961) använts för lemmaurvalet och de sverigesvenska
ordböckerna Svenska Akademiens ordlista, Ord för ord och Våra ord använts vid
ekvivalentbestämningarna255 . Genom några stickprov har jag kunnat konstatera att de
sverigesvenska ekvivalenterna finns med som ekvivalenter parallellt med de finlandssvenska
ekvivalenterna. Lampén anger emellertid inte vilken varietet som är gångbar i Sverige
respektive Finland. Som exempel på detta ger jag nedan artikeln pyykki ’tvätt’, ’byk’, pyykki
’röse’.
1. pyykki (pesu) tvätt -en, byk -en -ar
2. pyykki (rajamerkki) rös -et -en, röse -t -n, rå -n (-et) -r, grä¢nsmärke -t -n
För sverigesvenskt språkbruk är bl.a. ekvivalenten byk främmande och borde ha fått en
metaspråkig varietetsprecisering. NS (1951–1961) och Svenska Akademiens ordlista är
normerande enspråkiga ordböcker. Av detta följer att Lampéns ordbok till vissa delar (för
lemmaformen och ekvivalenterna separat) borde kunna anses vara normerande.
Lea Lampéns Finsk-svensk, svensk-finsk fickordbok (1970) har i Sverige utkommit på
Läromedelsförlaget. Sidoantalet i den finsk-svenska delen är 190 och antalet lemman är
12 000. Ordboken saknar både förord och bilagor.
För att belysa strukturen i ordboken ger jag nedan artiklarna mies ’man’, maata ’ligga’,
musta ’svart’ och pyykki ’tvätt’; ’röse’.
mies man -nen män, karl -en -ar
maata ligga låg legat, vil⏐a -ade –at
musta svart = a
pyykki (pesu) tvätt -en (raja) röse -t -n
255 Inga uppgifter om vilka upplagor av referenslitteraturen som Lampén har använt finns angivet.