12.09.2013 Views

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

132 ACTA WASAENSIA<br />

Porthans <strong>till</strong>ägg: myöhä /sav./<br />

myötä kättä, myötä sulka<br />

Kreander & Canstrén har inga <strong>till</strong>ägg <strong>till</strong> denna artikel.<br />

Henrik Gabriel Porthans Lisäyksiä Suomalaisen Sana-Lugun Coetukseen 1770 och Salomon<br />

Kreanders och Juhana Canstréns Lisäyksiä Jusleniuksen Sana-Lugun Coetukseen<br />

1775–1836, <strong>till</strong>ägg <strong>till</strong> Finskt Orda-Boks Försök utgörs av handskrivna anteckningar i form<br />

av <strong>till</strong>äggsblad. För vissa bokstavsnitt, t.ex. för bokstäverna H, I, J, K, och M, är<br />

<strong>till</strong>äggsanteckningarna omfattande. Hormia (1961: 44) daterar de första anteckningarna<br />

(avskrifterna) som Kreander gjorde <strong>till</strong> år 1775. Hormias bedömning är att Kreanders insats<br />

som lexikograf är av ringa betydelse.<br />

Kreander har i sina <strong>till</strong>äggsanteckningar även givit encyklopedisk information på svenska.<br />

Detta var ett nytt inslag, som dock kom i bruk i ännu större utsträckning i Gananders ordbok<br />

(se avsnitt 3.5.3). Nedan ger jag ett exempel på en av Kreander gjord metaspråklig<br />

beskrivning av ett föremål som hänför sig <strong>till</strong> finsk kultur.<br />

† Mändä. I härmä 157 kallas det mändä, hwarmed gröten omröres (kräkla).<br />

[rudicula pulti tundendæ multifida]. – Kärnstafen (mändä) kallas i Södra Österb.<br />

kolkku.<br />

Det dröjde ända <strong>till</strong> början av 1900-talet innan forskningen kunde visa vem som hade gjort<br />

<strong>till</strong>äggsanteckningarna efter Porthan. Koskimies (1917: III–XVIII) kunde genom att jämföra<br />

handstilarna i olika skrifter hos Kreander och Canstrén samt språkvetenskapliga källstudier<br />

visa att just dessa två har gjort de <strong>till</strong>äggsanteckningar som finns bevarade i anslutning <strong>till</strong><br />

Juslenius ordbok. Likaså har Koskimies (1917: VI) och Hormia (1961) kunnat visa att det<br />

fanns ett samband mellan Gananders Nytt Finskt Lexicon (1786–1787) och Kreanders<br />

<strong>till</strong>äggsanteckningar <strong>till</strong> Juslenius ordbok. Hormia (1961: fotnot 44) förhåller sig kritisk <strong>till</strong><br />

Koskimies uppfattning om Kreanders insats som upptecknare av finskt ordförråd, liksom <strong>till</strong><br />

den gruppering av ordanteckningar som finns i Koskimies 1917. Hormia anser dem vara<br />

felaktiga.<br />

Nedan har jag placerat in de olika strukturella lexikografiska elementen för Juslenius ordbok<br />

i hypotesschemat enligt 1.3.<br />

157 Refererar troligen <strong>till</strong> en ort Härmä i Finland. Skrivet med gemener i texten.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!