Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

12 ACTA WASAENSIA
en lista över alla tryckta allmänspråkliga ordböcker med finska som målspråk eller källspråk 3
1637–1826 och finsk-svenska och svensk-finska ordböcker som har utgivits 1827–1998.
1.2 Bakgrunden till och utgångspunkterna för min forskning
Bakgrunden till att jag började intressera mig för ämnet är att jag 1990–1996 arbetade som
huvudredaktör för Suuri Suomi–ruotsi-sanakirja / Stora finsk-svenska ordboken (1997), i
fortsättningen kallad Su-ru (1997) 4 . Under arbetets gång behövde vi i redaktionen få svar på
många frågor av lexikografisk natur, frågor som inte fanns besvarade i någon forskning och
som vi på grund av en snäv redaktionell tidsram inte kunde fördjupa oss i.
När jag påbörjade detta avhandlingsarbete, hade jag på känn att den finsk-svenska och
svensk-finska lexikografiska forskningen i Finland inte hade rönt speciellt stort intresse
bland språkforskarna, men först under arbetets gång upptäckte jag hur jungfrulig mark jag
egentligen beträdde (Kuusi 1985: 485–490; Solstrand-Pipping 1992: 44–45; Karlsson 1998:
51–70). Min forskning kom i stor utsträckning att bestå av ren grundforskning med bl.a.
omfattande arbetsinsatser för att kartlägga existensen av de finsk-svenska och svensk-finska
ordböckerna samt den lexikografiska forskningens ställning i nutidens i Finland. Detta
innebar att avhandlingen kom att få en mer empiriskt deskriptiv, övergripande och kartläggande
karaktär än vad jag i initialskedet hade tänkt mig. Många outforskade delområden
inom den finsk-svenska lexikografin kom i dagen, varför det är min förhoppning att ett eller
flera mer omfattande forskningsprojekt i framtiden skulle kunna ta sig an de problemområden
jag har påvisat i denna avhandling.
1.2.1 Synen på tvåspråkslexikografin i Finland
Det är lätt att se paralleller till hur den lexikografiska forskningen i Sverige och Finland samt
övriga Norden har sett på tvåspråkslexikografin. De lexikografiska projekt som fått uppmärksamhet
och forskningsanslag har både i Sverige och i Finland handlat om ettspråkslexikografi
(Hannesdóttir 1998:70–73). I Finland har det rört sig om enspråkiga finska
ordböcker och dialektordböcker på finska och svenska. Den stora forskningsinstitutionen
3 källspråk ’lähdekieli’: ”utgangsspråket i en to- eller flerspråklig ordbok”. (NLO 1997: 152), målspråk
’kohdekieli’: ”det språket som kildespråkets leksikalske enheter oversettes til i en to- eller flerspråklig
ordbok”. (NLO 1997: 187)
4 I denna avhandling kan jag således vid erfarenhetsredovisning anses vara en informant.