Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 67
diakroniskt perspektiv på den lexikografiska utvecklingen i både enspråkiga finska och
tvåspråkiga finsk-svenska ordböcker.
I och med det omfattande forskningsområdet och att det är fråga om grundforskning, har jag i
strukturanalysen lagt huvudvikten vid ordböcker med finska som källspråk och som
utkommit fr.o.m. 1745 då den första ordboken med språken finska, latin och svenska där
finska är källspråk, Daniel Juslenius Suomalaisen Sana-Lugun Coetus / Finsk Orda-Boks
Försök, kom ut. Ur mitt material har jag för närmare granskning valt de allmänspråkliga
ordböcker där finska utgör källspråket och som är förstaupplagor eller nyredigeringar.
Dessa ordböcker, med förstaupplagor eller nyredigerade upplagor med totalt 61 titlar, har jag
analyserat med avseende på den lexikografiska strukturen för ordböckerna från perioden
1745–1998. För en djupanalys av de elektroniska ordböckerna har jag valt ut sex ordböcker
som utgivits under 1990-talet. Ordböckerna för tiden före 1745 relaterar jag genom en
övergripande framställning.
Ordböckernas struktur fr.o.m. Juslenius ordbok 1745 har jag testat med hjälp av det
hypotesschema (tabell 1) för olika användarkategorier kontra lexikografiska kategorier som
jag har presenterat i 1.3.
Gustavs Renvalls finsk-latinsk-tyska ordbok Suomalainen Sana-kirja (1826) saknar svenska
som målspråk men ingår i undersökningen på grund av att den bl.a. enligt Hormia (1961:
112) och Raitio (1889: 244–245) anses utgöra en viktig länk i den finländska lexikografiska
traditionen och att den av samtida bedömningar är ett centralt verk för finsk språkforskning
och språkinlärning, som i sin tur inte kan separeras från den lexikografiska utvecklingen
under 1800-talet.
Kustaa Renvall (Suomenkielen dosentti, sittemmin Uskelan ja viimein Ulvilan
kirkkoherra, kuollut 1841), ryhtyi suomenkieleen ihastuneen tanskalaisen
tiedemiehen Rask’in kehoituksesta ja tieteitä suosivan venäläisen kreivin
Rumjantsowin kustannuksella toimittamaan suomalaista sanakirjaa. Se valmistui
painosta v. 1826. Kielemme sanat on siinä selitetty latinaksi ja saksaksi. Tämä
tärkeä teos oli hyvin tarkka ja onnistunut ja ennen Lönnrotin sanakirjan
ilmaantumista paras apuneuvo suomenkieltä oppivalle. 48 (Raitio 1889: 244–245)
48 Min översättning: Gustav Renvall (docent i finska språket, senare kyrkoherde i Uskela och Ulvila, död
1841), började redigera en finsk ordbok på uppmaning av den danske forskaren Rask, som hade blivit förtjust
i finska språket. Finansiellt bistånd erhöll han från den ryske greven Rumjantsow. Den kom ut från trycket år
1826. Vårt språk är där förklarat på latin och tyska. Detta viktiga verk är mycket exakt och lyckat och före
Lönnrots ordbok den bästa hjälpredan för den som skall lära sig finska.