Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

160 ACTA WASAENSIA
3.6.6 Ferdinand Ahlmans Ruotsalais-suomalainen ja suomalaisruotsalainen
sanakirja / Svensk-finsk och finsk-svensk ordbok
Under 1800-talet var Ferdinand Ahlman196 en av de produktivaste finsk-svenska lexikograferna
i Finland. De ordböcker enligt tabell 13 ovan som han redigerade omfattar ordböcker i
båda riktningarna, d.v.s. ordböcker från finska till svenska och från svenska till finska. Hans
ordböcker kom ut både som bilagor till finska textläroböcker och som självständiga verk.
Observera dock att textboken med svensk-finsk och finsk-svensk ordlista gavs ut i flera icke
nyredigerade upplagor under slutet av 1800-talet.
Den första ordbok som Ahlman gav ut var Svenskt-finskt lexikon / Ruotsalais-Suomalainen
Sanakirja 1865. Solstrand-Pipping har gjort jämförelser mellan Ahlmans lemmaförråd och
lemmaförrådet i Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850–1853) och därvid funnit att
Ahlmans ordbok, som utgår från en normativ svensk ordbok, kan utgöra ett värdefullt
underlag för studium av finlandssvenskan för denna tid (Solstrand-Pipping 1992: 47).
Noreen anger att Ahlmans Svenskt-finskt lexikon (1865) och Svensk-finsk och finsk-svensk
ordbok I (1874) är avsedda som ”praktiska hjälpredor för öfversättning till främmande
språk” (Noreen 1903: 240).
Ahlmans ordbok från 1874 har givits ut i ett och två band, d.v.s. i två olika upplagor.
Ordboken i ett band innehåller en svensk-finsk och en finsk-svensk del. Förordet finns
enbart i den första delen som innehåller språkparet svenska–finska. Enligt förordet anges
magister Alex. Hellegren och magister R. M. Oppman som författare till den svensk-finska
delen, en del som omfattar 881 sidor och 30 000 lemman.
Den finsk-svenska delen (senare delen) omfattar 574 sidor och 28 000 lemman. Som orsak
till att den svensk-finska delen är mer omfattande än den finsk-svenska delen uppger Ahlman
att de främmande orden är rikare förekommande i det svenska språket. Uppslagsorden står i
alfabetisk ordning. Redaktören ursäktar sig för fel, brister och inkonsekvenser i ordboken,
precis som redaktörerna hade gjort sedan Schroderus ordbok på 1600-talet.
Nedan ger jag som exempel på artikelstrukturen artiklarna Mies ’man’ och Maata, Makaa
’ligga’, ’ligger’.
196 Frans Ferdinand Ahlman 1836–1895 (Kansallinen elämäkerrasto, Del I. 1927: 42).