Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 235
För att belysa strukturen i ordboken ger jag nedan artiklarna mies ’man’, maata ’ligga’ och
musta ’svart’ och pyykki ’tvätt’, ’byk’, pyykki ’röse’ ur Suomi-ruotsi-suomi (1960).
mies man -nen män, karl -en -ar
maata ligga låg legat, vil⏐a -ade -at
musta svart = -a
mustanaan väkeä svart av folk
Musta Surma Digerdöden
pyykki (pesu) tvätt -en, byk -en -ar (raja) röse -t -n
Lampén har inte beaktat skillnaderna i den finlandssvenska och sverigesvenska varieteten i
artikeln pyykki ovan, däremot i artikeln mustalainen ’zigenare’, som har fått följande struktur:
mustalainen zigenare -n =, (Ruotsissa 254 ) tattare -n =
Ordartiklarna är enkla, närmast ordlisteliknande, i vilka antalet ekvivalenter och exempelsatser
är få. Metaspråket är finska och böjningsändelserna för svenska ekvivalenter har samma form
som i Cannelins ordböcker. Inga böjningsformer för finska lemman har givits.
Lea Lampéns Suomalais-ruotsalainen koulusanakirja / Finsk-svensk skolordbok från 1965
innehåller 34 000 lemman på 571 sidor. Förordet på finska är mycket knapphändigt.
Ordboken saknar bilagor.
För att belysa strukturen i ordboken ger jag nedan artiklarna mies ’man’, maata ’ligga’ och
musta ’svart’.
254 I Sverige.
mies man -nen män, karl -en -ar
maata ligga låg legat, (levätä) vi¢l⏐a -ade -at, (nukkua) sova sov sovit
musta svart = a