Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

46 ACTA WASAENSIA
texterna. Ordböckerna får i sin tur sitt lexikografiska material från excerperade texter, vilket i
förlängningen ytterligare förstärker normen. Svensén (1987) är beredd att gå så långt att han
hävdar att
[…] i och med att en viss språklig företeelse utan reservation tas upp i en ordbok
har man i viss mån upphöjt den till en norm. (Svensén 1987: 32)
En ordbok av typen Su-ru (1997) har enligt min bedömning en hög grad av normativitet för
både källspråket och målspråket samt ekvivalensen mellan dessa språk genom att den
uppfyller samtliga redigeringskriterier för en normativ ordbok enligt ovan.
Sammanfattningsvis kan konstateras att ju högre grad av ekvivalens mellan källspråk och
målspråk som kan uppnås genom bl.a. lexikografiskt samverkande faktorer enligt ovan, desto
mindre utrymme för subjektiva målspråkslösningar ges åt redaktörerna. I de fall där
basmaterialet är normativt och ekvivalensen mellan källspråk och målspråk är fullständig har
vi uppnått en normativ ordbok även för målspråket.
Punkt 11. Den finländska litteraturen använder termen rektion ’rektio’ och valens ’valenssi’
(Hakulinen & Ojanen 1976: 124).
Informationen om valens i en ordbok har med ordens syntaktiska (syntaktisk valens) och
semantiska (semantisk valens) egenskaper att göra. Valens kan uppträda i anslutning till verb,
adjektiv och substantiv och är av stor vikt i produktionsordböcker, då uppgiften används för
att avgöra vilka syntaktiska och semantiska restriktioner som gäller vid produktion av text på
främmande språk (NLO 1997: 263).
Punkt 16. Metaspråket preciserar lemmats, ekvivalentens och/eller exempelsatsernas
morfologiska, syntaktiska, stilistiska, semantiska och pragmatiska egenskaper.
De metaspråkliga uppgifterna ges i dag i regel inne i ordartiklarna för de finsk-svenska
ordböckerna. Ämnesgruppsindelningen, som var vanlig i de äldre ordböckerna, kan ses som
ett metaspråk för lemman genom sin avgränsning av lemmats semantiska fält. De metaspråkiga
angivelserna har splittras upp genom alfabetiseringen och flyttats in i ordartiklarna. I
ordböcker som är alfabetiserade anges metaspråket med hjälp av förkortningar.
Svensén (1987: 141) diskuterar på vilket språk den metaspråkliga informationen skall ges i
en tvåspråkig ordbok. Skall metaspråksuppgifterna ges på källspråket eller på målspråket? I