12.09.2013 Views

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

154 ACTA WASAENSIA<br />

Yhdenarwoinen, Af samma värde. Y. arwoinen, Af samma värde.<br />

Yhdenkaltainen, Likadan. Y. kaltainen, Likadan.<br />

-taisuus, Likhet. Y. kaltaisuus, Likhet.<br />

Yhdennäköinen, Lik (<strong>till</strong> utseendet). Y. näköinen, Lik <strong>till</strong> utseendet.<br />

Yhtähaawaa, På en gång. Yhtä haawaa, På en gång.<br />

Yhtähywin, Likaväl. Y. hywin, Likaväl.<br />

Yhtäikäinen, Likåldrig. Y. ikäinen, Likåldrig.<br />

Yhtäläinen, Likadan. Y. läinen, Likadan.<br />

Yhtäpäätä, i en fortgång, ständigt. Y. päätä, fortsättning, genast<br />

Yhtäkkiä, Helt hastigt. Y. äkkiä, Helt hastigt.<br />

Pronomenartikeln mikä ’hvem, hvilken’ hittar vi under uppslagsordet mi i vilken vi även<br />

finner en grammatikalisk metaspråklig förklaring, vilken jag har strukit under i<br />

exempelartikeln nedan.<br />

1850 1860<br />

Mi, n, pron. interrog. Hvem, hvilken, ho.<br />

förekommer alltid i förening med<br />

anhangspartiklar, t.ex. Mikä, hvem. mikään (ei),<br />

ingen; factivus miksi, hvarföre, derifr. Härledda<br />

adverbier milloin, när, miten, huru. Ei olla<br />

milläänkään, ej bry sig om. Mitä mihinkin, ett<br />

hit annat dit, än hit än dit.<br />

Mi, min, pron. interrog. Hvem, hvilken,<br />

förekommer alltid förenadt med anhangspar.,<br />

Mikä, hvem. Mitä, hvad; ei mikään, ingen, ei<br />

mitään, intet, miksi, hvarföre. Mikä mihinkin, ett<br />

hit annat dit, än hit än dit. Ei olla milläänkään,<br />

ej bry sig om.<br />

Nedan har jag placerat in de olika strukturella lexikografiska elementen i Lilius ordbok i<br />

hypotesschemat enligt 1.3.<br />

Tabell 15. Översikt över strukturen i Lilius Suomenkielinen Lukemisto, Sanakirja (1850,<br />

1860).<br />

Lemma Böjning U Meta<br />

gramm<br />

nominativ genitiv för Meta:<br />

för subst., subst., svenska<br />

1 sg. inf. för Gramm:<br />

pres. för verb,<br />

latin<br />

verb ett flertal<br />

former för<br />

avledningar<br />

Meta Ekvi Böjning<br />

Valens<br />

svenska nominativ<br />

för subst.,<br />

infinitiv för<br />

verb<br />

U Exempel<br />

Översättning<br />

exempelsatser med<br />

i vissa fall partiella<br />

översättningar <strong>till</strong><br />

svenska<br />

Lemmaselektionen bygger naturligt nog på de lemman som förekommer i läroboksdelen.<br />

Ordboken har en tydlig pedagogisk funktion för finskinlärning och den skall uttalat fungera<br />

som en receptionsordbok för förståelse av finska. Grundstrukturen i upplagorna mellan 1850<br />

och 1860 har inte förändrats trots vissa skillnader i ortografin, ekvivalentvalet och typografin.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!