Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

56 ACTA WASAENSIA
kan derfor i noen grad sette et spørsmålstegn ved både termen og begrepet
«allmennspråklig ordbok». (NLO 1997: 64–65)
Ordböckerna kan indelas i olika kategorier utgående från vilket syfte de har samt vilken
målgrupp de vänder sig till. NLO (1997: 21–24) ger en övergripande beskrivning av de olika
kategorierna.
Begreppen produktionsordbok, receptionsordbok och inlärningsordbok definieras enligt
följande:
produktionsordbok, inkodningsordbok
’aktiivinen sanakirja’
ordbok beregnet på frambringelse av tekst. (NLO 1997: 219)
receptionsordbok, avkodningsordbok
’passiivinen sanakirja’
ordbok beregnet på forståelse av tekst. (NLO 1997: 225–226)
inlärningsordbok, pedagogisk ordbok
’pedagoginen sanakirja’
ordbok som er særskilt utformat for visse brukergrupper som hjelpemiddel ved
språkinnlæring. (NLO 1997: 214)
Gellerstam (1994: 43–52) tar upp problemet med produktions- och inlärningsordböcker. Han
konstaterar bl.a. att skolordböcker från svenska till ett främmande språk traditionellt kan
anses vara produktionsordböcker. Problemet är att dessa ordböcker tycks leda till att
användaren tror att det föreligger ett ett-till-ett-förhållande mellan källspråket och målspråket
samt att det kan vara svårt för användaren att hitta rätt ekvivalent. En tvåspråkig ordbok
förmodas förorsaka interferens, vilket har lett till att enspråkiga inlärningsordböcker på
målspråket, som utgår från målspråkets förutsättningar, har börjat användas i undervisningen
(Gellerstam 1992: 347–356). Exempel på sådana ordböcker är bl.a. Longman Dictionary of
Contemporary English och Collins COBUILD English Language Dictionary. Dessa
ordböcker har blivit mönsterbildande för redigeringen av inlärningsordböcker även i andra
språk. Gellerstam är emellertid av den åsikten att varken enspråkiga inlärningsordböcker eller
tvåspråkiga produktionsordböcker är tillfyllest. Han ser två möjligheter att avhjälpa bristen.
Den ena är att fördjupa den kontrastiva informationen inom en tvåspråkig ordbok, den andra
är att ge systematiserade tvåspråkiga textexempel (Gellerstam 1994: 43–52). Båda tillvägagångssätten
är enligt min mening helt realistiska genom den elektroniska ordboken, som inte
sätter ”fysiska” gränser för ordboken (jfr avsnitt 3.10).