Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

64 ACTA WASAENSIA
Vilka beröringspunkter har då lexikografin och terminologin? Utan att i detta avsnitt gå in på
en detaljerad analys, vill jag redovisa några allmänna iakttagelser.
Så gott som alla allmänspråkliga tvåspråkiga ordböcker, bortsett från rena dialogordböcker,
innehåller någon form av fackterminologi. Fackterminologin ingår i en allmänspråklig ordbok
som en del i det övriga lexikografiska materialet på lexikografins villkor och som en del i en
större lexikografisk helhet. Den terminologiska produkten (termbanker, fackordböcker,
fackordlistor etc.) och den lexikografiska produkten (olika typer av ordböcker) har samma
mål, att främja kommunikationen. Lexikografen och terminologen utför dock sitt arbete
utgående från delvis olika kriterier. Terminologen analyserar, strukturerar, definierar och
eventuellt skapar ny terminologi för ett visst ändamål. Dagens lexikografer däremot tillämpar
i regel den terminologiska kunskapen och den terminologiska produkten som terminologen
har producerat.
Lexikografen måste ofta i sitt arbete brottas med de terminologiska definitionerna på två
språk. I dagens lexikografiska arbete skapar redaktören i regel inga egna termer utan försöker
hitta olika belägg och definitioner på termer, som kan användas som ekvivalenter i ordboken i
fråga (se vidare avsnitt 3.6). I det praktiska lexikografiska arbetet förutsätter detta omfattande
forskningsinsatser, där konsultation inte bara sker med skrivna källor (termbanker, fackordböcker,
fackordlistor, facklitteratur etc.) utan även med muntliga källor i form av fackexperter.
I detta forskningsarbete är det nödvändigt att kunna strukturera det terminologiska materialet
på ett för ändamålet lämpligt sätt. Mikronivån (mikrostrukturen) mellan lemman och
ekvivalenter i en ren fackterminologisk ordlista och facktermslemman med ekvivalenter i en
allmänspråklig ordbok sammanfaller. De allmänspråkliga ordböckerna innehåller ofta även
uppgifter om facktermens kombinatoriska egenskaper (fraseologi, exempelsatser etc.), vilket
t.ex. en ren fackordlista inte gör (Svensén 1987: 38). Terminologiska analysinstrument
kommer lexikografen i kontakt med bl.a. i de fall där kulturspecifika lemman behöver få en
relevant ekvivalent. I det praktiska lexikografiska arbetet utgör terminologins kompetens ett
arbetsredskap.
Laurén m.fl. (1997: 251–284) gör en jämförelse mellan lexikografi, facklexikografi och
terminografi utgående från det terminologiska perspektivet. Jämförelsen tar upp skillnader i
utvecklingen mellan lexikografi och terminografi, strukturella olikheter mellan ett lexikografiskt
verk och ett terminologiskt verk, presentations- och lagringsmedium för ordböcker
och termbanker, informationskvantiteten och kvaliteten hos data i ordböcker och termbanker.