Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 309
Den första utvecklingen utgörs av övergången från Schroderus (1637) och Florinus
ordböcker (1708) med finska som målspråk till Juslenius ordbok (1745) med finska som
källspråk. Den andra fasen är utvecklingen av finskan som källspråk från den flerspråkiga
Gananders ordbok (1787) till en tvåspråkig ordbok via Renvalls ordbok (1826). Det tredje
och fjärde steget utgörs av att den tvåspråkiga receptionsordboken delas upp i en kombinerad
receptions- och produktionsordbok för svenska (1908) och en enspråkig normerande finsk
ordbok (1951–1961). Den femte linjen finner vi när den normativa finska ordboken har fått
utgöra den lexikografiska basen för en tvåspråkig produktionsordbok (1997). Den sjätte
övergången utgörs av de elektroniska ordböckerna där receptions- och produktionsordboken
utvecklas i en mer integrerad riktning (1998).
Stegvis anknöts den tvåspråkiga finsk-svenska ordboken till den normerande enspråkiga
finska ordboken. Denna normering skedde i nära samverkan med den språkkodifiering fram
till 1960-talet som finskan har genomgått i ordböcker.
Skillnaderna i de regionala varieteterna för svenskan (sverigesvenska och finlandssvenska)
kommer in i den lexikografiska bilden under 1900-talet. För finskan (finlandsfinska och
sverigefinska) är motsvarande lexikografiska divergenser realiserade i ordböckerna först i
slutet av 1990-talet.
Perioden 1990–2000 präglades av en utveckling där de elektroniska ordböckerna har kommit
i förgrunden. I denna utveckling har jag kunnat urskilja två huvudtrender, en som bygger
vidare på den etablerade lexikografiska traditionen och en som försöker hitta nya snabba,
automatiserade vägar för lexikografiskt arbete och för ordboksanvändning. Den etablerade
lexikografiska traditionen har utvecklats i riktning mot en kombination av receptions- och
produktionsordböcker. Inom den av olika dataföretag utvecklade lexikografin tycks för
närvarande finnas en övertro på automatiserad översättning, som ur den traditionella
lexikografins perspektiv har fört utvecklingen bakåt till en ordlistebaserad ordboksanvändning
med ord-för-ord-översättningar. Ordboksabonnemang via Internet förefaller vara den
nyaste distributionskanalen av ordböcker.
Tillkomsten av de elektroniska ordböckerna kan emellertid innebära en förändring i ordboksstrukturen
så att en kombination av produktions- och receptionsordböcker blir möjlig,
och som ett resultat av detta kan målgruppen i större utsträckning vara enspråkig.