Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

34 ACTA WASAENSIA
ordboksbaserade terminologin, som i sin tur utgör basen för min analys av ordboksstrukturen
i denna avhandling.
Vi kan se på en ordbok utgående från olika strukturella nivåer: megastruktur, makrostruktur
och mikrostruktur. Dessa begrepp har fått följande definitioner:
megastruktur
’kehysrakenne’, ’megastruktuuri’
relasjoner og rekkefølge både av omtekster och lemmaliste(r) 17 (NLO 1997: 180)
makrostruktur
’makrorakenne’, ’makrostruktuuri’
rekkefølge av og relasjoner mellom lemmaer som inngår i en bestemt lemmalist.
(NLO 1997: 178)
mikrostruktur
’mikrorakenne’, ’mikrostruktuuri’
rekkefølge av og relasjon mellom de angivelser som er adressert til et lemma.
(NLO 1997: 182)
I detta sammanhang vill jag introducera ett nytt begrepp, som jag benämner, gigastruktur
’gigastruktuuri’, med vilken term jag avser den relation som föreligger mellan tvåspråkiga
ordböcker inom ett och samma språkpar, där ”källspråk och målspråk byter plats”. Vi kan ta
som exempel den samordning som kan föreligga mellan finsk-svenska och svensk-finska
ordböcker som redigerats av samma redaktör och utgivits i samma volym. Samordningsproblematiken
blir än tydligare i de elektroniska ordböckerna där sökningen kan ske med
båda språken som källspråk. Strukturella problem kring gigastrukturen kommer till uttryck i
försöken att ”vända” en ordbok, så att källspråket blir till målspråk och målspråket blir till
källspråk. (Se vidare 3.10)
1.4.1 Terminologi med referens till Suuri suomi–ruotsi-sanakirja / Stora
finsk-svenska ordboken (1997)
Nedan ger jag definitionerna för begrepp som en ordboksanvändare och en lexikograf
kommer i kontakt med vid ordboksanvändning eller vid lexikografiskt arbete. De utgör även
basen för definitioner på en högre terminologisk nivå.
17 lemmalista ’hakusanaluettelo’: ”en ordboks lemmabestand ordnet etter den type av makrostruktur som er
valgt”. (NLO 1997: 172)