Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

ACTA WASAENSIA 17
Sammanfattningsvis kan konstateras att synen på tvåspråkslexikografin även avspeglar synen
på forskningen i ämnet. Intresset för tvåspråkiga ordböcker har i första hand varit
kommersiellt betingat hos bokförlagen, vilket inte varit fallet för enspråkiga ordböcker,
åtminstone inte i samma grad. Det kommersiella målet för de tvåspråkiga ordböckerna har
möjligen i sin tur avskräckt seriösa forskare med erfarenhet från tvåspråkslexikografi att ta
sig an större lexikografiska forskningsuppgifter, vilket ytterligare förstärkt bristen på
förståelse för lexikografins villkor. Den lexikografiska erfarenheten inom tvåspråkslexikografin
har byggts upp under ordboksredigeringen, men ingen nämnvärd forskning har
kommit till stånd före eller efter ett avslutat ordboksprojekt.
1.2.2 Tidigare forskning om finsk-svenska och svensk-finska ordböcker
Varje ordbok kan i sig anses utgöra en mycket komplex lingvistisk och tvärvetenskaplig
forskningsinsats. Ordboksredigering innebär bl.a. omfattande terminologisk och lexikal
forskning, ingående analyser av språket/språken, kontrastiva analyser, översättningsteoretiska
och översättningstekniska överväganden o.s.v. Min avsikt i detta kapitel är inte att
specialstudera den forskning som bedrivs eller som har bedrivits i dessa vetenskaper och som
är basen för redigeringen av en tvåspråkig och enspråkig ordbok. Däremot vill jag redovisa
den forskning som på ett eller annat sätt har analyserat eller analyserar ordboksstrukturen och
som har kartlagt de tvåspråkiga ordböckernas existens samt strukturella utveckling.
I inledningen har jag påtalat det ringa intresse som lexikografisk forskning rönt i Finland,
vilket omtalas av bl.a. Kuusi (1985: 485–490), som i sin artikel skriver:
Siihen katsoen että useimmat huippufennistit ovat päättyvän vuosisadan ajan
askaroineet sanakirjatöiden suunnittelijoina, johtajina ja tekijöinä, on tieteellinen
mielenkiinto sanakirjanteon menetelmiin ja tavoitteisiin ollut merkillisen vähäistä.
Putki- ja postimiesten muistitieto on tärkeää, Knut Cannelinin ja Matti Sadeniemen
ei. Romaanien rakentumisesta syntyy tutkimus toisensa jälkeen, leksikografinen
tutkimus taisi mennä hautaan Osmo Hormian myötä. 9 (Kuusi 1985:
485)
9 Min översättning: Med tanke på att de flesta toppforskare inom fennistiken, som ledare och redaktörer, under
det gångna decenniet har arbetat med planering av ordböcker har det vetenskapliga intresset för redigeringsmetoderna
och målbeskrivningen för ordböckerna varit förvånansvärt litet. Det tycks vara viktigt att uppteckna
traditionen hos rörmokare och brevbärare men inte den tradition som Knut Cannelin och Matti
Sadeniemi står för. Det forskas om romanstrukturen gång på gång, medan den lexikografiska forskningen
tycks ha gått i graven tillsammans med Osmo Hormia.
Anmärkning: Professor Osmo Hormia dog 17.1.1983. Efter sin avhandling 1960 fortsatte professor Hormia
inte den lexikografiska forskningen i någon nämnvärd omfattning.