Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

Substantivartikeln mjes ’mann’:
ACTA WASAENSIA 139
mjes, mjehen s. mann, karl. vir, maritus, mees aesth., mjesi Run. | puoli ikäinen
mjes i bästa åren | elähtänyt l. ikä mjes gammal karl | nainut l. waimonen mjes
gift | mjehinen mjes | starck, braf | mjehen toimi, mjehen mjeli, mjehen järki,
mjehen kjeli manna wett, viri dexteritas, viri animus, viri intellectus, viri lingva |
njelen mjehen mjekonensa bewäpnad | mjes wainaitten de afledna männernes |
mjehet ajwan mjehulliset vel mjehet mjehistä jaloimmat de bäste karlarne |
mjestens siaiset fullmächtige för deras män | kyllä se on mjes kohdastaan han
utgör en karl | toiselle mjehelle saada träda i et annat gifte | mjehetä utan man,
ogift | mjehelle mennä gifta sig, gifwas manne, v. mjehelä | mjehexi opettaa lära,
tuchta | mjesnä hän sen tekee då han är karl | kuin man olin mjessä nuorempana
då jag war ung karl | tarttuwat mjehen tawalla fatta i karla maner | maan mjes
lands man, sympatriota, ruricola | lauta mjes tålfman.
Verbartikeln makaan ’ligger’:
makaan, -kaisin, maanut, maata v. a. ligger, sofwer, cubo, jaceo, maggama
aesth. | maata pandua sedan man lagt sig | maata yxi, maata toinen, maata
minäkin tahdon at ligga; sofwa | maata ryömilläns l. kynsilläns ligga, framstupa
på händren | pane maatak lägg dig, at ligga | maatesa medan man ligger | maaten
praes. part. nom. medelst liggande | anna maatani lät mig ligga, såfwa, fac cubem
| maan alle makoamaan at ligga under jorden, alle nurmen nukkumaan idem |
maatani, maataxeni inf. pro gerundio, at få ligga | ° kusta matkasi makaawi
hwadan gäller resan | § besofwer, häfdar | makaisi omaisen emäisen lapsen besåf
| makaisi piijan besof | maata panon ajka sängs tid | maata panon jälkeen efter
til sängs tiden.
Vid en jämförelse med Juslenius ordbok från 1745 finner vi att ortografin har förändrats
(mies har blivit till mjes, macaan har blivit till makaan), artiklarna har blivit fylliga genom ett
antal synonymer och exempelsatser, etymologiska angivelser, latinska benämningar samt
källreferenser tillkommit. I anslutning till lemmat har fler grammatiska uppgifter givits än i
tidigare ordböcker.
Substantivartiklarna har som huvudlemma nominativformen av uppslagsordet med genitivformen
som komplement. För verbartiklarna uppträder lemmat i 1 sg. pres., 1 sg. pres.
konditionalis, en infinit aktiv perfektparticipform och som fjärde form infinitivformen. Inne i
artikeln anges i anslutning till exempelsatserna metaspråkliga förklaringar t.ex. maaten praes.
part. nom. ’medelst liggande’. Exempelsatserna är ofta partiellt översatta till svenska, t.ex.
under artikeln mjes: mjesnä hän sen tekee ’då han är karl’ (borde vara: ’som karl gör han
det’) och artikeln maakaan maata yxi, maata toinen, maata minäkin tahdon ’at ligga;
sofwa’ (borde vara: ’en sover, en annan sover och även jag vill sova’). I vissa fall lämnas