Onomasticon 26: Izen ttipiak euskaraz - Euskaltzaindia
Onomasticon 26: Izen ttipiak euskaraz - Euskaltzaindia
Onomasticon 26: Izen ttipiak euskaraz - Euskaltzaindia
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Izen</strong> <strong>ttipiak</strong> <strong>euskaraz</strong> 89<br />
koa azkarra), Jozé tzo (Ig.), Jozé (It.; sendoa da), Józè (Lei.), Jozémo (Lab.; txikitatik<br />
franko bizkorra izan da), Jozé, Jozemari (Les.), Jozépe (Luz.).<br />
– Jose Antonio → Jozeantonio, Zaton: Záton (Lab.; aski azkarra da);<br />
Lin tzoainen Jozeantonio izeneko e txea dago (Ibarra, 2002: 494).<br />
– Jose Luis → Jozelo, Jozelu: Jozelo (Les.), Jozélu (Urroz; franko<br />
indar tsua da).<br />
– Juan Simon → Juan tzimon: Jwán tzimòn (Les.; lodia zen).<br />
– Juanjosito → Juanjozito: Jwánjozitò (Lei.).<br />
– Julian txo → Ju l i a nt z o: Julján tzo (Les.).<br />
– Kankoxe → Kankoze: Iribárneko Kànkozé (Luz.; gizen an tza da).<br />
– L or e nt xo, L ont xo → L or e n t z o, L on t z o: Lorén tzo (Ig.), L ón t z ò<br />
(Lei.). Kasu honetan bizkarkaria etimologikoa da. Ikus Pa n t x it o, beherago.<br />
– Manes → Manez: Manéz (Luz.). Cf. Juan de Iribarne Manez (herri<br />
bera, 1770; Sat., 1961: 221).<br />
– Manuel txo → Manuel tzo: Manwél tzo (Am.).<br />
– Migel txo → Migel tzo, Miel t zo: Miél tzo (Ig.), Migél tzo, Miél tzo (Urd.).<br />
– Mixel → Mizel: Mizél (Lapurdin, azkarrak direlarik), Mizél (Luz.;<br />
Amaiurren ere bazen izen honetako laguna, sor tzez saratarra), Mizel ( E t x a r r e n,<br />
1985: 59), Mizel Mateo (Bi., He., 2004-VI-24, 3 = Michel Mateo, ibid., 2003-<br />
X-9, 5).<br />
– Nikolas, Mikolas (*Txikolas?, cf. Txekolas) → Zikolas: Zíkolàs<br />
(Lei.).<br />
– Pa nt x i t o, Pa nt x o, Pat x i , Pa txiko, Pa t x i k u → Man tziku, Pantzito,<br />
Pa nt z o, Pat z i , Pa tziko, Pa tziku: Pán tzo (Am., Baigorri aldean, Zug.),<br />
P a t z í k u (Ara., El., Goi., Ig., It., Lab.), Ma n t z í k u (Ari.), P á t z i (Ari., Ig.), Pantzíto<br />
(Err.), Pán tzitò (Ezkurra), P a t z í k o (Luz.), O n t x a r i k o P a t z i k u , P a t z i k u<br />
Errerokok (Goi., Zubi. & Peru., 1998: 216), Pan tzo Irigaray (He., 2005-X-6,<br />
5). Hauetan bizkarkaria etimologikoa da, baina zenbait aldiz behin tzat balio<br />
afektiboa duela erran daiteke, alegia, soinu hori dutenak ez direla izen aldaera<br />
neutroak. Lafittek (1987 [1944]: 149) P a n t z o aldaera F r a n t x o, P a n t x o -ren<br />
handigarri tzat jo tzen du.<br />
– Paskal → Pazkal: Pazkál (Urd., Ip.).<br />
– Rosarito → Rozarito: Rozarito (Luzaideko gutunetan ageri da).<br />
– Santi → Zanti, Zan: Zánti (Am., handia da; Lab., gizon normala da,<br />
ez azkarra. Urd., hagi tz handi eta indar tsua da; Xánti eta Zán ere dei tzen dute).<br />
– S a nt s i n → Z a nt z i n: Z a n t z in (Sanche-ren “handigarria”, Lafitteren<br />
arabera, 1987 [1944]: 149).<br />
– Saturdino → Zaturdino: Zatúrdino (It.; mespre txuz min tza tzen<br />
denean).<br />
– Sebastian → Zebaztian: Zebáztjan (Ara.; handia da), Zebáztjàn<br />
(Lei.), Zèbaztján (Oi t z).<br />
– Simon → Zimon, Zimun: Zimón (Azp., It.), Zimún (Luz.; gizon<br />
handia zen; cf. Zimun kauterra, Zubiri, 1990: 79).