Onomasticon 26: Izen ttipiak euskaraz - Euskaltzaindia
Onomasticon 26: Izen ttipiak euskaraz - Euskaltzaindia
Onomasticon 26: Izen ttipiak euskaraz - Euskaltzaindia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Izen</strong> <strong>ttipiak</strong> <strong>euskaraz</strong> 145<br />
– Andiko (Handi-tik?): «Andjco Gassion, bureler, fill de don Pere Andjco«<br />
(Li., 1345, Sta.C., 31), «Andjco de Munita, ortelan» (ibid., 1350, 35).<br />
– Aniko (Ani-tik; cf. Menéndez Pidalek [1986: 208] bil tzen duen Anni<br />
Obecoz, edo Assur Hanniz, Peitro Fanniz eta Aniz Baztanen eta Ziraukin. Ikus<br />
Salaberri, 2003: 91): Anico d’Ursue (gi., 1359, Ruiz, 1997, 190).<br />
– Antoko (cf. «Anto, seynor d’Iryart», Irulegi, 1412-13, CPBN, 111.<br />
or.): Antoco Yturburu (Ja tsu, 1396, Goih., 1966: 142), Antoco Echeverce (Uharte<br />
Garazi, 1396, ibid., 167), Antoquo de Sant Johan (Dg., 1406, ibid., 338), «Antoquo,<br />
seynor d’Aguerre de Bildarray tz» (Aih., 1412-13, CPBN, 91. or.), Antoquo<br />
d’Etcheverry (Mon., ibid., 95. or.). Irigoienek (1994: 193) Garesko Anto Carpentero<br />
(1366, LPN, 552) azter tzean erraten du Ancho / Sancho-rekin dukeela zerikusia,<br />
ongi irakurririk badago; lehenagoko beste lan batean (1977: 373) Ancho<br />
Lucea eta Anto Lucea lagun bera zirela errana zuen. Goizuetan Antoco oikonimoa<br />
zegoen 17<strong>26</strong>an, Artazko tzen Antocorena 1690ean (Jimeno, 1989: 87), Artikan<br />
1727an (ikus, orobat, Jimeno, 1992: 179).<br />
– A nt s a k o (An tsa). Doneztebeko An tsakonea oikonimoan ageri dela<br />
dirudi (Iñigo, 1996: 438), baina hau dokumenta tzen ere den Ansoconea-tik atera<br />
zitekeen, asimilazioz. Hola izatera, hurrengo izenaren lekukoen artean sailkatu<br />
behar genuke.<br />
– A nt s ok o, A nt xok o (An t s o, An t x o): Anchoco (1352, Goih., 1966:<br />
386); Larrain tzarko Anchocorena e txe izenean ere ageri da (1536, 1552, At.p., 1,<br />
33 eta 118, 17<strong>26</strong>). Oro tz-Betelun eta Naxurietan, berriz, Ansocorena oikonimoa<br />
azal tzen da (1627, Au.p., 2bis, 239, 1652 Elo.p., 2); 17<strong>26</strong>an bi herrietan Ansoco<br />
dugu.<br />
– Auriko (Auria): «Aurico, es muda et pobra» (Adoain, 1366, LPN,<br />
472), Aurico (Orreaga, ibid., 488).<br />
– Axeariko (Azeari): Axearico (Orbaizeta, 1366, LPN, 474).<br />
– Belako, Bellako (Bela, Bello, Bella): «Belaco Filius Cent(u)le<br />
Centule[z]» (Basauri, IX-X. m., Az. & Gar., 1996, 167-168. or.; ikus Irigoien,<br />
1995: 15), Jaun Velaco (= Don Belaco; Aiara, 1076 aldean; Caro Baroja, 1945:<br />
17). Mi txelenak uste du (1954: 429) Bellaco-k Enneco-n, Vitaco-n dagoen –co<br />
a tzizki bera duela; Irigoienen irudiko (1983: 8), berandu sortu ziren izenetakoa<br />
da, Didaco bezala.<br />
– Bernadeko, Bernadako (*Bernad; cf. Bernart, Bernat): Bernadeco<br />
(Suh., 1353, Goih., 1966: 163), Bernadeco de Sant Per (Donaz., 1364, ibid.,<br />
156), Bernadaco de Lacarra (Lakarra, 1398, ibid., 145). Gixunen, 1340an Benadico<br />
de Hereguy bil tzen du Goihene txek (1966: 36), baina ez dakit xuxen hemen<br />
sartu behar den ala ez. Ikus Berradeko-n eta Erlandeko-n diodana.<br />
– Berradeko (Berrade egun deitura da Nafarroan, Uxuen erraterako;<br />
Maulen 1377an «Lostau de arrade» ageri da, Berradeco-ren aldamenean [Zier.,<br />
1994: 229]. Donibane Garazin 1378an «Bernat, aperat Hurrea» azal tzen da, urte<br />
eta herri berean ageri den Berrade Urrea berbera, Doc.Gasc., 123, 133. or. eta<br />
127, 135. or., hurrenez hurren): Berradeco (Ami., 1351, Goih., 1966: 308), Berra-