Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

noveller510152025begriper, den vinnes ej utan försakelse och inre strider. Äfven ni skall erfaradet, Hermina!»»Och är det ej lättast af allt, att tro intet och handla så som om ingenvedergällning funnes bortom detta lif?»»Ni har rätt, det är kanske det lättaste i medgången, men det håller ejstreck i olyckan och vid dödens anblick. I sådana pröfningar söker mansitt stöd antingen i fanatismen eller i öfvertygelsen. Och båda verka då likavälgörande. Endera måste väljas, och vår tid, då menniskoandens klipptavingar vexa och handlingens odödlighet är den enda som återstår, vår tidväljer öfvertygelsen.»»Men huru mången tror ni kan forska sig till en annan öfvertygelse, änden christliga? Skola ej de flesta antaga motsatta åsigter på lika god tro, somde religiösa?»»Men min nådiga, tror ni då verkligen att mängden af menniskor ägernågon religiös öfvertygelse? Inser ni ej, att de allraflesta bära christendomensom en påhängd skylt, ett skal utan kärna, en gråtmild moral, godnog att nytja till krycka i motgången, men utan värde när menniskan äri sitt riktiga esse i lifvet? Och hvad förlorar den, som bortkastar en sådanleksak?»»Men hvad vinner då den, som bortkastar sin heliga barnatro, sin fridi lifvet och sitt hopp för det tillkommande, för att dyrka ett iskallt förnuft,som i all sin vishet ej kan förklara mig huru en blomma vexer?»»Han vinner det, att vara sig sjelf nog.»»En fåfänga, som ej kan upprätthållas …»I detta ögonblick afbrötos vi af min far, som inträdde. De båda herrarnesmöte var ganska kallt och min vackra, farliga förnuftspredikant aflägsnadesig kort derefter.3035VII.Min är Han! Min, trots hela verlden! Smädar och förtalar mig än hela verldenför Hans skull, så är jag glad och aktar det intet, ty Han älskar mig. Sägermig än far och mor och syster och bror, att Han är ett vilddjur, så svararjag att Han är en engel. Och tror Han än på ingen Gud, ingen försoning,ingen odödlighet, så älskade jag Honom evigt ändå och är så viss, att Hanen dag skall tro som jag. Olyckan har gjort Honom hård, sorgen har gjortHonom bitter; kärleken skall godtgöra allt. Hvad aktar jag Hans rang ochHans rikedom! Hans kärlek är mig nog och för den vill jag lefva, för denvill jag gerna dö. Föräldrar, syskon, vänner, hem, fädernesland, lycka, frid,62