Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledning15101520253035Noter1 Werner Söderhjelm, »Z. Topelius vid åttio år», Ord och Bild 1898, s. 1–8, här citeradefter omtrycket i Söderhjelm, Profiler ur finskt kulturliv 1913, s. 76.2 Snellman betalade t.ex. ett högre honorar än överenskommet åt Fredrika Runebergför kortprosa, 20 rubel per ark, »emedan öfversättningar fås för så mycket billigare».(Snellman–Fredrika Runeberg, 3/3 1857, J. V. Snellman, Samlade arbeten VIII 1996,s. 424.) Någon internationellt gällande lagstiftning om upphovsrätt existerade inte,och tidningarna »lånade», som det hette, friskt av varandra.3 De publicistiska fältslagen har behandlats ingående i den omfattande Snellmanlitteraturen,i biografierna över Topelius och i talrika specialstudier – bland dem ClasZilliacus, »Nyhetens behag. Notiser och opinioner», Zilliacus och Henrik Knif,Opinionens tryck. En studie över pressens bildningsskede i Finland 1985 – och Suomenlehdistön historia 1. Sanomalehdistön vaiheet vuoteen 1905 1988. Topelius publicistikutges senare inom ramen för ZTS, och debatterna behandlas i det sammanhanget.4 Dag Nordmark, »Liberalernas segertåg (1830–1858)» 2001, s. 83.5 Ibid., s. 85.6 1830- och 1840-talen var en guldålder för den svenska romanen, med författare somFredrika Bremer, Sophie von Knorring, C. J. L. Almqvist och Emilie Flygare-Carlén,men deras verk kom ut i traditionell bokform eller i förlagens populära häftesserier.Det var först i slutet av 1850-talet som tidningarna erbjöd högre honorar än förlagen,vilket ledde till att följetongsversionen av ett verk föregick publiceringen i bokform(jfr Dag Nordmark, »Liberalernas segertåg (1830–1858)», s. 86). I Frankrike, därföljetongen hade introducerats, vände trenden tillbaka mot förstapublicering i bokformpå 1860-talet.7 Berättelserna omfattar mellan ett och elva avsnitt. Två av dem utspelas i skärgårdsmiljö,två i ospecificerade österbottniska städer och en har episoderna förlagda till1808–1809 års krig. De är utgivna i Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg VII,men inte efter tidningstrycken utan med en senare bokupplaga som grundtext. Förutgivningshistorien, se Krister Nordbergs kommentar, SS XVI, 2002, passim.8 Topelius, »Helsingfors Tidningars Chrönika», pag. 14/[376], 244.135. Till materiali Topelius arkiv på numera Nationalbiblioteket hänvisas med arkiv kapselns signum,här 244.135. Den senare pagineringen är av annan hand, införd när flera av Topeliusanteckningshäften bands in i samma band på bibliotekets försorg. Finsk biografiskhandbok 1903; Tor Carpelan och L. O. Th. Tudeer, Helsingfors universitet. Lärare ochtjänstemän från år 1828, I–II 1925; Päiviö Tommila, »Yhdesta lehdestä sanomalehdistöksi1809–1859» 1988, s. 119.9 När tidningen efter anhållan hade fått tillstånd att utöka formatet fick man inte längrege ut dubbelnummer eller bihang (Topelius, »Helsingfors Tidningars Krönika1850», 244.136, pag. 34). Påbudet, som sannolikt berodde på myndigheternas oroför att den officiella tidningen inte skulle klara sig i konkurrensen från HT, var dockinte länge i kraft.10 All litteratur, som människor kom i kontakt med tidigt under sin karriär som läsare,var satt med frakturstil: ABC-boken, katekesen, psalmboken, almanackan, skillingtryckoch andra folkböcker.11 Jukka Sarjala anser att det underhållande och kåserande, som enligt hans meningkännetecknar Helsingfors Tidningar, också kommer till synes i att Topelius inte separeradedet skönlitterära innehållet från resten genom att placera det under strecketXLVI