Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

En spritterny Händelse124, 35 trasiga – bristfälliga.125, 2 Den som är […] slant – Den som är slagen till slant blir aldrig en daler; talesättom svårigheten att övervinna ett dåligt utgångsläge.125, 13 grundade – grunnade.125, 34 kälans – tjälens.126, 6 balans – kassabrist.126, 18 nipper – smycken, små prydnadsföremål.126, 19 armstakar – ljusstakar.126, 20 de tre store Carlarnes – Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII.126, 27 menlös – oskyldig.15Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 190 f.; Sarjala, Salonkien aaveet 2007, passim; Topelius,Självbiografiska anteckningar 1922; Topelius–af Tengström–Topelius odaterat [1846];Vasenius V, s. 16610En spritterny Händelse»En spritterny Händelse» ingick i HT den 21 februari–11 mars 1846, i fem avsnitt. Någotmanuskript finns inte, och novellen trycktes inte om.»En spritterny Händelse» är en av de noveller där en ung kvinna utsätts för påtryckningarför att ingå ett äktenskap som hon själv motsätter sig, eller för att avstå från en manhon vill ha. Till dem hör »Den Gamla Rocken» (HT 23/11 1842), »Maskeraden» (HT21/2 1844), »Uppbördsskrifvaren» (HT 27/6–18/7 1846), »Den vackra Celias öde»(HT 17–20/2 1847) och »Lilla Miljon» (HT 18–25/2 1854). Topelius använde ocksånovellens andra motiv, att leva över sina tillgångar, i flera noveller: i de redan nämnda»Den Gamla Rocken» och »Maskeraden», där motiven liksom i »En spritterny Händelse»är sammanvävda: flickan ska giftas bort, antingen för att rädda faderns eller denförhoppningsfulle friarens ekonomi. Det ekonomiska motivet finns också i »Dubbelmannen»(HT 10–24/5 1843), i »Kalkylerna» (HT 11/11–16/12 1848), och i Fältskärns berättelser,andra cykeln, om Bertelsköldarna inför reduktionen.Topelius inskränkte sig inte till att kritisera överflöd och lyxkonsumtion i skönlitterärform, han gjorde det också i andra sammanhang i Helsingfors Tidningar och i privata brev.Eventuellt existerande försnillande ämbetsmän diskuterades däremot inte i offentligheten.När Topelius introducerar en sådan i novellen kittlar han å ena sidan läsarnas nyfikenhetpå en eventuell verklighetsbakgrund med den understrukna aktualiteten, i titeln ochi dateringen. Novellen utspelar sig den 17–18 februari, och det första avsnittet publiceradesden 21. Han använder t.o.m. vädret, med stark köld avlöst av plötsligt blidväder, för attskapa illusion av verklighet: i Leopoldinerbrevet för februari nämner han att vintern »varbister alltintill sista veckan af Februari, slog derpå om i blida» (HT 4/3 1846). Men samtidigtär han, som motvikt till det sannolika, generös med sensationella detaljer: den mördadehustrun, den förskjutna sonen som gör karriär i Främlingslegionen och återvändersom förmögen man med ny identitet. Det ska alltså inte gå att utpeka någon som förebild.De två medelålders männen har konstruerade namn: Richard Rengel och Rolf Rell, ochtitlarna på -råd var otaliga – de var antingen tjänstebeteckningar eller enbart titlar. Celestineär ett namn värdigt hjältinnan i en dussinroman och kunde vara hämtat ur den översättningslitteratursom Topelius hade eliminerat i Helsingfors Tidningar. Den kvinnliga huvudpersoneni Snellmans motskrift till Almqvists Det går an heter Celestine, och hennegår det verkligt illa för (Det går an. En tafla ur lifvet. Fortsättning, 1840) Topelius Celestine1520253035317