Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

En Natt och en Morgonnär man frågat. Ty när jag på första nummren inquarterade presten i den där kammaren,wisste jag sannerligen ej hwad han skulle göra der, men jag tänkte: jag får wäl honom utigen. Så utspann sig hela historien efterhand af sig sjelf, så att jag tror jag drömt den. Hufwudpersonenwar flickan – hon war werkligen wansinnig – och det tragiska war, att hongjorde så grufligt illa af den innersta wälmening och kärlek till sin far. Men fadren hadeoförlåtligen felat deri, att han ej förstod, att hennes sjukdom från början war blott somnambulism,som wäl stundom kommer af sig sjelf hos mycket nerfswaga flickor wid 14,15 år – och behandlas de derwid med förtroende och warsamhet, så går det äfwen öfweraf sig sjelf. Det gjorde inte kyrkoherden och så war han sjelf den rätta skulden till sitt öde.Det wackra ligger nu mycket i den andra prestens sjelfuppoffring, men ändå mest i det innerligtkärleksfulla och oskyldiga wäsendet, hos den stackars flickan, som ingen förstod,innan det war för sent. Glöm nu bort det der, kära Emili – det är bara fantasi, fast ingenorimlighet, som en dum insändare i Åbo Tidningar will påstå.»Insändarskribenten i Åbo Tidningar hade uttryckt sin förargelse över att inte veta »hvadman skall tänka om det hela», och konkluderar att man inte »får gäcka sanningens språkeller dess lyssnare». Novellens »mordscen, enligt uppgift passerad inom vårt egit [!] land,under närvarande mannaålder, hvilken derigenom icke kunde annat än väcka uppmärksamhet,men genom ämnets romantiserande med madonnabilder i draperade kappor ochdylikt föres läsaren utom rimlighetens gebit i ett drama, hvarpå han, enligt sjelfva inledningen,alldeles icke beredt sig. Det är icke så man får gäcka sanningens språk eller desslyssnare» (»Välbetänkt», ÅT 30/12 1843). Både denna förgrymmade reaktion och familjenLindqvists nyfikenhet visar att Topelius upplägg med en fiktiv berättare i förstaperson, likaså fiktiva brev, läkarutlåtanden och rättegångsscener utformade som domstolsprotokollövertygade läsarna. Topelius hänvisningar till lagrum är också korrekta, de harkontrollerats mot upplagan 1780 av 1734 års lag.Jukka Sarjala lyfter fram växlingen i novellen mellan dramatisk stil och kurialstil, vilkettar fram spänningen i Topelius tankevärld mellan å ena sida det skräckromantiska ochå andra sidan det behärskat rationella. Sarjala anser att ambivalensen är fruktbärande förTopelius författarskap och bidrar till att han använder olika slag av kontraster i novellerna(Sarjala, Salonkien aaveet 2007, s. 174). Novellen, menar Sarjala, är ett uttryck för uppfattningenom vetandets dag- och nattsida, där såväl intellektet och förnuftet som aningarnaoch drömmarna har betydelse för summan av det mänskliga vetandet (ibid., s. 122).Punktkommentarer11 titeln En Natt och en Morgon – Jukka Sarjala noterar nivåerna i titeln: för den ungeprästen innebär natten ensamhet, skräckupplevelser och uppenbarelser, morgoneninnebär samtal och rationella slutledningar. Natten och morgonen stårför det icke-rationella resp. det rationella (Sarjala, Salonkien aaveet, s. 119 ff.).11, 1 Kyrkoherden *** i ** socken – Asteriskerna är en konvention för att markerapersonnamn och ortnamn, de kunde användas för att som här antyda att det ärfråga om historiska personer och »verkliga» händelser.11, 4–5 Consistorium – här: domkapitel.11, 5 Curam-Gerens – tjänstförrättande, om präster.11, 17 Phylax – av grekiska φύλαξ, väktare.11, 17 heldre – äldre parallellform till hellre.11, 20 moderkyrkan – pastoratets huvudkyrka.11, 23 träsket – insjön (dialektalt).12, 6 betäckta – med tak försedda.15101520253035289