Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledning(Sarjala, Salonkien aaveet. Varhaisin kauhuromantiikka Suomen kirjallisuudessa 2007,s. 85).12 Redaktören under 1841, Edvard Grönblad, hade misslyckats med redigeringen ansågtidningens ägare Wasenius, och av de vikande prenumerationstalen att döma höllläsarna med honom.13 Uppgifter om upplagorna: Päiviö Tommila, Suomen lehdistön levikki ennen vuotta1860 1963, s. 330 ff. Tommila uppger att Finlands Allmänna Tidnings upplaga var1 557 ex år 1858, varav 342 i Helsingfors. Helsingfors Tidningar hade samma år enupplaga om 2 089 ex, varav 710 i Helsingfors. För 1860 ger Tommila inga uppgifterom Finlands Allmänna Tidning.14 »Den Finska Periodiska Pressen 1842», HT 3/12 1842; »Chrönika om HelsingforsTidningar», i anteckningsboken Kosmos, pag. 34, 244.136.15 Uppgifterna framgår av prenumerationsanmälningarna i slutet och i början av varjeårgång. Svenska riksdaler användes parallellt med rubel i Finland 1809–1840. Mellan1840 och 1862 var rubel den enda giltiga valutan och 1863 skedde övergångentill mark.16 HT 5/4 1843. Alexandrinen här är ett påfallande sällsynt versmått hos Topelius.17 Tommila, Suomen lehdistön levikki ennen vuotta 1860 1963, s. 33–37; en sammanställningav Topelius årslöner 1842–1860 på s. 36. Tommila uppger att redaktörslönernai allmänhet rörde sig mellan 200 och 500 silverrubel på årsnivå, under hela perioden.De förändrades inte nämnvärt trots att tidningarna växte i format på 1850-talet.Lönen för att redigera en medelstor tidning som utkom en eller två gånger i veckanvar vanligen 300 silverrubel, det fick Aug. Schauman som redaktör för Morgonbladet1853. Lönen motsvarade de erkänt illa betalda lägre skollärarnas, t.ex. senatenskansl ister var bättre avlönade. En senator motsvarade ungefär en minister. Se ävenClas Zilliacus, »Pressen som statsmakt. Historien om en rolluppfattning» 1985,s. 210.18 För Cygnæus arvode, se »Helsingfors Tidningars Chrönika», pag. 19/381, 244.135;för Schaumans, se Vasenius III, s. 527. Valfrid Vasenius omfattande levnadsteckningZacharias Topelius. Hans lif och skaldegärning I–VI utkom 1912–1930. Till den refererasmed författarnamn och del.19 Tommila, Suomen lehdistön levikki ennen vuotta 1860, s. 110 f. Som ståndspersonerkategoriseras ämbetsmän, officerare, präster och lärare, läkare, apotekare, arkitekter,industriägare, godsägare och possessionater, studenter och t.o.m. skolelever – igymnasier och elementarskolor. Till de lägre tjänstemännen räknas funktionärer vidtullen, underofficerare, poliser, kontorister och motsvarande. Tommila använderO. K. Kilpis detaljerade statistik över den yrkesverksamma befolkningen i Finland1815–1875: Ammatissa toimiva väestö 1815/75 I–III 1913–1915.20 Ibid., s. 112.21 Ingemar Oscarsson, »Fortsättning följer». Följetong och fortsättningsroman i dagspressentill ca 1850 1980, s. 69.22 Topelius, »Den läsande allmänheten i Finland», HT 15–18/12 1852, citatet 18/12.Med de två tidningarna avses Finlands Allmänna Tidning och Helsingfors Tidningar,som detta år passerade FAT i upplaga (Tommila, Suomen lehdistön levikki ennen vuotta1860, bil. II, s. 333).23 Här ingår både svensk- och finskspråkiga läsare. HT 18/12 1852; uppgiften att av1 000 som läser vetenskaplig litteratur är 450 studenter i HT 15/12 1852.24 Ibid.; Tommila kommer till samma slutsatser.15101520253035XLVII