Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Kommentarer151015Schamanen Tuisko är novellens centrala gestalt. Det framgår inte om han är same(»lapp»), påpekar Maija Lehtonen, men såväl finnar som lappar uppfattades som exotiskaoch trolldomskunniga och finnar förväxlades ofta med samer. Hos de arktiska folken ärschamanerna en förmedlande länk mellan människornas värld och andarnas. Schamanismenbygger på föreställningen om själens förmåga att lämna kroppen och i andarnas världinhämta övernaturliga kunskaper. Flera forskningsresande under 1800-talet gjorde iakttagelserom schamanerna. Schamanismen har en central roll också i gammal finsk folkdikt(ibid., s. 508 f.). Om Tuisko var same eller finne var antagligen egalt för Topelius.Berättarfiktionen, om det gamla manuskriptet som innehåller historien, användes flitigtav mer eller mindre samtida författare och Topelius åberopar den bara på ett ställe inovellen (s. 79), inte så mycket för berättarfiktionens skull utan för att elegant kunna lösaproblemet med lånen ur Kalevala. Han uppger att »några» av Tuiskos sånger »sedermeraäro upptagna i Kalevala», medan andra är okända för samlarna. Tuiskos sånger (»TrollkarlensDotter», s. 79 f.) överensstämmer med motsvarande i Kalevala (Lehtonen 2009,s. 510). Däremot påminner den tredje och sista delen av Tuiskos sång (s. 81 f.) mera om romantiskpoesi än om finska runor. Det är här fråga om Topelius vision om Frankrikes näraförflutna, nu och framtid. I slutet av profetian förefaller det häpnadsväckande nog – ochMaija Lehtonen påpekar att också Le Duc noterar det – som om Topelius förutspåddefebruarirevolutionen 1848 (»Trollkarlens Dotter», s. 81 f.; Lehtonen 2009, s. 511). Schamanensperson och hans transtillstånd bidrar till novellens atmosfär av skräckromantik,konkluderar Maija Lehtonen (ibid., s. 511).20253035Punktkommentarer67, 1 I. – Första avsnittet, i HT onsdagen den 23 april 1845.67, 2 yttersta norden – Begreppet norden inkluderade under 1700- och 1800-talet denordliga delarna av Ryssland.67, 11 ett infruset mammouth-djur – En bevarad mammut upptäcktes i början av1800-talet »uti isen vid [den sibiriska floden] Lena»; uppgiften finns i Conversations-Lexikon,andra delen 1822, s. 502.68, 1 dadelpalmen och pisangen – pisangen: bananträdet. Topelius kontrasterar nordoch syd, och berör på s. 69 de ogina klimatförhållandena i norr. Under pågåendetryckning bytte han ut »maniocträdet» (brödfruktträdet) mot pisangen– antagligen för att brödfrukten måste tillagas i motsats till bananen – och fickdärmed fram en antydan om ett lätt liv i södern, i motsats till Lappland därman inte ens kunde bedriva jordbruk (jfr s. 274 f.).68, 3–28 om tvenne varelser föddes för hvarandra […] sitt lif igenom. – Samma tankegångutvecklade Topelius i ett brev till fästmön ett halvår tidigare: »Somliga menniskorsöka länge och finna intet hjerta som är skapadt för deras – och när de tro sigha funnit ett, så wisar det dem med köld tillbaka. Det kommer deraf, att denmenniskans make är född i en annan werldsdel af jorden, så att de båda kunnasöka hwarandra hela sitt lif igenom och likwäl aldrig träffas förr än der ej hafoch fjäll skilja dem åt, i andra werldar, der tid och rum förswunnit. Det är minmystiska tro …» (Topelius−E. Lindqvist 17, 18/10 1844). Föreställningen ären sirligare version av myten om den av gudarna stympade varelsen som sökersin andra halva, se Aristofanes berättelse i Platon, Symposion. Jfr ovan, s. 301.68, 21 sällheten – lyckan.68, 22 matken – masken.302