Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Simeon Levis resa till Finland260, 24 konstakademin – Helsingfors hade inga enkom planerade permanenta utställningsutrymmen1860. Finska konstföreningen disponerade några rum i dets.k. Palmqvistska huset i hörnet av Fabiansgatan och Norra Esplanadgatan,och fattade beslut att där ställa ut sina oljemålningar på fasta visningstider(HT 16/3 1859). Föreningens årliga »expositioner» av insända konstverkhölls också där.260, 27 penseln – målarkonsten.260, 30 eldskensstycken – tavlor med eldsken i motivet.260, 31 genre – genremålningar, återger motiv ur vardagslivet.260, 32 Ekmansgalleriet – Jfr s. 241, 32.260, 34 Holmberg – Werner Holmberg (1830–1860), finländsk konstnär verksam iDüsseldorf och mest känd för sina landskap.260, 35 egendomliga – karakteristiska.261, 5 broderlotten – den bättre lotten, den större andelen.261, 7 rikta – berika.261, 18–19 en enda titan […] svärd – Kullervo, jfr nedan, s. 261, 25.261, 24 Sjöstrands – Stockholmaren Carl Eneas Sjöstrand (1828–1905) hade skulpteratRunebergs och Lönnrots byster 1856 och utförde statyn över Henrik GabrielPorthan (jfr s. 241) åren kring 1860.261, 24 Runebergs – Den sedermera kände skulptören Walter Runeberg (1838–1920)var inte mer än ett löfte 1860; han studerade då i Köpenhamn.261, 32 »den rasande Ajas» – Sophokles Aias.261, 35 Språket […] ett grekiskt välljud – Topelius var inte ensam om jämförelsenmed de antika förebilderna; Runeberg drog sig inte för att efter läsningen aven översatt runa jämföra Kalevala med »den grekiska konstens båda skönasteepiska mästerstycken» (Runeberg, »Nionde Runon i Kalevala», SS VIII:2,s. 94).262, 2–3 Theatern […] esplanaderna – Teaterhuset vid Skillnaden av arkitekten Chiewitzinvigdes 28/11 1860, en månad efter att detta avsnitt hade publicerats.262, 6 de nio sånggudinnorna – muserna Erato (sång), Euterpe (musik), Melpomene(tragedi), Thalia (komedi), Kalliope (episk diktning), Klio (historieskrivning),Terpsichore (dans), Polyhymnia (dans och pantomim) och Urania(astronomi).262, 7–8 Finska theaterskolan […] statsanslag. – Professionell teater framfördes i Finlandav turnerande svenska teatersällskap, men inhemska amatörproduktioner– huvudsakligen på svenska – förekom också. Topelius och FredrikCygnæus talade redan på 1850-talet för en nationell teater och en teaterskola.Topelius ansåg att både svenska och finska uppsättningar kunde samsas i detnya teaterhuset, och att teaterskolan skulle vara tvåspråkig. Han varnade föratt låta teaterverksamheten bli beroende av statsanslag, men föreslog statligdelfinansiering av teaterskolan. En häftig debatt om nationell teaterkonst pågickvåren 1860 mellan August Ahlqvist i Suometar och Topelius i HelsingforsTidningar. Ahlqvist prioriterade andra frågor framom teater och annan konst,med motiveringen att konsten inte har någon uppgift i ett land utan folkskoloreller allmänt välstånd. Topelius ansåg att publiken kunde tillgodogöra sigestetiska intryck relativt oberoende av bildningsgrad. Det påfallande stora teaterutbudetsom Simeon Levi redogör för i novellen ska ses mot bakgrund avdiskussionen (se även följande kommentar). Yrjö Hirn redogör ingående för15101520253035369