13.07.2015 Views

Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Simeon Levis resa till Finlandserligen inte i novellen, däremot ett finskt rytteri, indelta trupper och lantvärn (s. 250 f.),som förhållandevis nyligen har utkämpat ett krig (s. 241, 251, 264 f.). Helsingfors är starktbefäst (s. 264 f.). Under det 1856 avslutade Krimkriget bombarderades Sveaborg av denbrittiska flottan, som dock avstod från att beskjuta Helsingfors. Det bombardemang somomnämns i novellen hänförs till det »sednaste krig», som förefaller att ha föregått Finlandssjälvständighet (s. 241, 250, 264 f.). Väpnad kamp mot Ryssland, vilket förespråkadesav bl.a. Emil von Qvanten i Fennomani och skandinavism (1854), hade <strong>Topelius</strong> dockfem år tidigare tagit avstånd från. Inom ramen för ett privat brev framhåller han svårigheterna:»I bästa fall skulle ett ständigt fältlif och en armé af minst 50 000 man uppslukavåra materiella tillgångar, och vår kultur skulle gå tillbaka under en börda för hvilken landetdignar, utan att dock hafva en säker framtid att påräkna. […] Vänta måste Finland påden dag då den ryska kolossen sammanstörtar inifrån, ty först då är dess tid kommen»(<strong>Topelius</strong>–Henrik Borgström d.y. 6/1 1855, här återgivet efter Nyberg, Zachris <strong>Topelius</strong>1949, s. 279). Här verkar han ha ändrat sig. Till det som gjorde störst intryck på <strong>Topelius</strong>under resan i Mellaneuropa hörde minnesmärket i Bryssel över de stupade i striderna motHolland för självständighet 1830. Han beskriver gripet kryptan med de drygt 1 000 stupadesnamnplaketter och avslutar resebrevet med att citera »den bekanta visan»: »Så ljufligtär ej bäckens sus / Invid en blomsterstrand, / Så herrligt är ej dagens ljus, / Som dödför fosterland» (HT 21/2 1857, författaren är Bengt Lidner, som <strong>Topelius</strong> inte nämner).Utopin, med strömmen av teknologiska, ekonomiska och sociala framsteg, väjer inte hellerför politiska inslag.I följetongen har Finland en parlamentarisk institution, som <strong>Topelius</strong> kallar landsting(s. 243 f.), och ett eget konsulatväsen, finska konsuln i Sydney nämns (s. 251). Situationeni Finland var 1860 den, att lantdagen inte hade sammankommit sedan 1809, men förberedelserpågick för den lantdag som sammanträdde 1863.I resebreven »Söder om Östersjön» visar det sig att Belgien gör det största intrycket på<strong>Topelius</strong>. »I hela vestra Europa finnes troligen icke en vackrare väg och ett vackrare land»,förklarar han efter resan från tyska gränsen till Bryssel. Det är det uppodlade landet ochstatsskicket som tilltalar honom. På frågan om hur »denna beundransvärda kultur» haruppstått får han av en medresenär ett svar som han återger på både franska och svenska:»C’est la fertilité du sol, l’esprit national, la constitution et le chemin de fer – jordens bördighet,nationalandan, konstitutionen och jernvägen!» <strong>Topelius</strong> lyfter fram parlamentet –deputeradekammaren –, med fyra statyer som symboliserar belgiernas likhet inför lagen,religionsfrihet, pressfrihet och föreningsfrihet (HT 31/1 1857). Detta applicerar han påförhållandena i Finland i »Simeon Levis resa till Finland».År 1856 var Belgien som statskonstruktion 25 år, och <strong>Topelius</strong> drar paralleller till Finland,bl.a. jämför han språkfrågan. I <strong>Topelius</strong> framtidsvision har också Finland religionsfrihet(s. 243), pressfrihet och föreningsfrihet i likhet med Belgien. Därför denna anhopningav föreningar, t.ex. i Vasa (s. 235). Pressfriheten markeras diskret, dels genom mängdentidningar och tidskrifter (s. 232, 235, 238, 244 f. och 249), dels genom formuleringar ompressens kvällsupplagor, med referat av konserter m.m. som har stått på programmet sammakväll (s. 245). Den snabba produktionen är en fingervisning om att förhandscensurinte råder. All press var nämligen 1860 underkastad förhandscensur och censorn skulle hamaterialet inte bara färdigt satt utan också korrekturläst ett dygn före utgivningen, för attkunna ta ställning till det (Nyberg, Zachris <strong>Topelius</strong> 1949, s. 171).Det först Kungl., sedan Kejserliga Finska hushållningssällskapet heter i novellen Vestfinskafria ekonomiska sällskapet (s. 238, 244). Finska hushållningssällskapet hade instiftats1797 och var mycket aktivt i slutet av 1850-talet. Senaten hade 1856 bett sällskapet15101520253035349

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!