Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledningde berättelser som senare utkom under titlarna Hyrkuskens berättelser, En prestmansanteckningar, En skådespelares äfventyr och Strödda anteckningar.109 Vasenius, »Ur ett lif i sång och saga» 1888, s. 12.110 Som exempel kan följande anföras: »Vackert sjunger han manlighetens oförfäradekamp mot våld och fördärf i marschen för Helsingfors Frivilliga Brandkår vid dessstiftelse 1866» (Vest, Zachris Topelius 1905, s. 330).111 Vasenius fick disponera manuskriptmaterialet med ensamrätt så länge arbetet medbiografin pågick, vilket troligen är anledningen till att Vest inte hade tillgång till primärmaterial.112 Vasenius I, »Inledning», s. 6 och 8.113 Gunnar Castrén, »Valfrid Vasenius» 1928, s. 154; det är fråga om en nekrolog överVasenius.114 Ibid., s. 155.115 Vasenius V, s. 182.116 Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 6 – verket hade beställts av Söderströms förlag ochWerner Söderström OY, på finska utkom det 1950, i översättning av Lauri Hirvensalooch Elina Vaara.117 Ibid., s. 188.118 Vasenius V, s. 163 om större krav, och s. [180] citatet.119 Ibid., s. 142 f., s. 166 och s. 143.120 Paul Nyberg förhåller sig kallsinnigt till detta parti av levnadsteckningen, men hansslutomdöme är att »det, som inte är riktigt sant, stundom kan vara sannare än sanningensjälv» (Nyberg, »Selma Lagerlöf och Zachris Topelius» 1947, s. 425).121 Selma Lagerlöf, Zachris Topelius 1920, s. 183. Helsingfors Tidningar kallades skvallerrådinnan,jfr ovan, s. XXI.122 Ibid., s. 202.123 Karl Warburg, Illustrerad svensk litteraturhistoria IV:1 1915, s. 470.124 Otto Sylwan, Svenska litteraturens historia II 1919, s. 509 och 511 (citatet).125 Ruth Hedvall, Finlands svenska litteratur 1917, s. 202, 205 och 209.126 Här återger Hultin ordagrant Vasenius formuleringar i artikeln 1888, jfr not 93.127 Arvid Hultin, artikeln Topelius, Zakarias, Nordisk familjebok, andra uppl., band 29,sp. 355.128 Gunnar Castrén, artikeln Topelius, Zachris, Nordisk familjebok, tredje uppl., band19, sp. 451 f.129 Viljo Tarkiainen, Suomalaisen kirjallisuuden historia 1934, s. 134 f.; »tidvis skapandetalang»: tuokiollisesti luova kyky.130 Gunnar Tideström, avsnittet »Topelius» i kapitlet »Runeberg och den finlandssvenskalitteraturen» 1967, s. 490.131 Erik Ekelund, Finlands svenska litteratur 2 1969, s. 192 och 196 f., citatet s. 196.132 Pekka Tarkka, »Novelli» 1970, s. 73. Tarkka framhåller att novellistiken i Finlandi första hand hade brittiska förebilder – Scott i Topelius fall – och att den engelskspråkigakortprosan utvecklades först i ett senare skede (ibid.); han avser då denmodernistiska novellen.133 Bengt Holmqvist, »Runeberg och romantiken i Finland» 1989, s. 136.134 George C. Schoolfield,»National Romanticism – A Golden Age?» 1998, s. 337.135 Johan Wrede, »Zachris Topelius – barnatro och fosterland» 1999, avsnittet »JournalistenTopelius – energisk, elegant och moralisk», s. 320 f.136 Wrede, »Zacharias Topelius – kansallishistorioitsija» 1999, s. 260.137 Klinge, Idyll och hot 2000, s. 53.15101520253035LIII