Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Simeon Levis resa till FinlandFöljetongen är, enligt Forsgårds åsikt, »ett praktexempel på en oförblommerad antisemitiskretorik med nationalistiska förtecken». Samtidigt betonas »den defensiva topelianskanationalismen; ett litet och i nationellt hänseende nymornat land som Finland måsteständigt visa vaksamhet inför suspekta (judiska) utsugare som inga andra intressen hari landet än de ekonomiska. Berättelsen om Simeon Levis resa blir därmed också en studiei det mot judarna riktade konspiratoriska tänkesätt som Topelius gjorde till sitt. Telegrafenshemliga dokument förespeglar […] existensen av en särskild fördold judisk verksamhet,personifierad i familjen Rothschild, en verksamhet som Topelius […] genom att såatt säga ’publicera’ dessa dokument avslöjar» (ibid., s. 193). Forsgård understryker i annatsammanhang Topelius »opinionsbildande målsättning» med författarskapet, och anseratt den framträder inte minst i »Simeon Levis resa till Finland» (»Utopisten Topelius»1999, s. 335).Både Jari Koponen och J. R. Leppä riktar uppmärksamheten mot Topelius fascinationinför tekniken, och Koponen kallar Topelius Finlands första science fiction-författare(Topelius ja tulevaisuus 1998, s. 8). Leppä nämner (s. 14) H. C. Andersens Fodreise fra Holmenscanal til østpynten af Amager i Aarene 1828 og 1829 (1829) som en sannolik förebild,den hade utkommit i Sverige 1841 (troligen som pirattryck), och såldes också i Finland.Bägge noterar Andersens »Om Aartusinder» från 1852 och Koponen lägger till detfranska lustspelet 1841 et 1941 (uppmärksammat i Helsingfors Tidningar 29/10 1842) ochBlanches svenska version 1846 och 1946 (1847). Därtill uppmärksammar Koponen P. A.Wallmarks Resan till Stockholm, år 1913 – som Topelius själv nämner, han ägde boken,– och G. H. Mellins starkt ryssfientliga framtidsskildring Sveriges sista strid, från 1840. Koponenförmodar att det är Mellin som ligger bakom notiserna om krig, upprustning ochmilitär teknologi (Topelius ja tulevaisuus 1998, s. 29 ff.).Koponen betonar den yngre Topelius nyfikenhet på teknologiska innovationer: han tarofta in notiser om sådana i Helsingfors Tidningar och extrapolerar dem i »Simeon Levisresa till Finland». Topelius erfarenheter av Finlands dåliga vägar har bidragit till att väckahans intresse för nya fortskaffningsmedel av olika slag, framhåller Koponen övertygande.Topelius framtidsoptimism gjorde att han välkomnade innovationer som underlättadevardagen och befordrade social jämlikhet, trots sitt principiella motstånd mot den naturvetenskapligarationalismen, industrialiseringen och mot kapitalismens avigsidor, anserKoponen (ibid., s. 19 f.). För Topelius förvandlades det vetenskapliga tänkandet dockmed tiden till människans hybris inför Gud, men »Simeon Levis resa till Finland» är,framhåller Koponen, det mest betydelsefulla litterära beviset på den unge Topelius mångsidighet,hans tolerans och på hans framtidsoptimism, som här fortfarande innefattar teknikensoch vetenskapens framsteg (ibid., s. 27).Koponen kallar »Simeon Levis resa till Finland» en framtidens Boken om Vårt Land.Utan att ge konkreta exempel nämner han mängden av detaljer, dolda allusioner, samtidssatiroch vad han kallar filosofiska spekulationer. Till de rent fantastiska inslagen räknarhan Topelius framtidstelegraf, som han anser lösryckt i sammanhanget (ibid., s. 31 f.). Koponennoterar särskilt att Topelius uppmärksammar kommunikationer och skogsbruk,skolförhållanden, utbildning och sociala frågor som reglerad arbetstid, boendeförhållandenoch skolor för handikappade (ibid., s. 33 ff.).Topelius föga smickrande bild av judarna är ett ideologiskt inslag i »Simeon Levis resatill Finland», anser Koponen. Novellens »antisemitism» (citattecknen är Koponens)skulle kunna tolkas som ett antiryskt motstånd i förklädd form, men Koponen finner dettroligare att judarna symboliserar Topelius motstånd mot penningens makt. Topelius kaninte stämplas som antisemit på basis av novellen, men hans ibland starkt svart-vita attityd15101520253035343