Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Påsk-Äggen33, 26 M. B:s 60 Kap. 1 § – Missgiernings Balk. LX Cap. Om then, som liuger å annan,och om oqvädins ord. 1 § stadgar om straff för den som angivit falskt.35, 11 obehörig – ovidkommande, malplacerad.35, 13 andedrägt – andetag.35, 28 »Jag är ej vansinnig» – Här och i fortsättningen av sin bekännelse talar Beataom sig själv i första person, medan hon tidigare har refererat till sig som Beata.Självmedvetandet innebär ett temporärt tillstånd av fullt förstånd, påpekarJukka Sarjala (Salonkien aaveet 2007, s. 119).36, 1 närskyld – nära besläktad.36, 32 Caesar […] den mest oförmodade – »quisnam esset finis vitae commodissimus,repentinum inopinatumque praetulerat», Suetonius, De vita Caesarum,I, 87 där Julius Caesar, i ett samtal om vilket slut som var det lättaste, hade sagtatt han föredrog en plötslig och oväntad död (övers. Ingemar Lagerström).36, 34 Arndts ParadisLustgård – Den tyske teologen Johann Arndt (1555–1621) författadedet mest lästa verket i den lutherska andaktslitteraturen, Paradis lustgård,som utkom i flera upplagor på svenska under 1700-talet.37, 22 lullat – sjungit till sömns; ordet allmänt i de svenska dialekterna i Finland.37, 30 den natten – den heliga natten, motivet på den tidigare omnämnda kopian avCorreggios tavla.37, 35 upplyste – här: humane, kunnige.38, 1 kriserne – tillstånden av »magnetisk sömn».38, 15 (amentia occulta, Platn.) – (lat.) dolt vansinne; Ernst Platner, De amentia occulta(1797). Platner (1744–1818) var professor i fysiologi, och senare i filosofi,vid universitetet i Leipzig.38, 19 enständigt – ihärdigt.38, 23 lifssak – brott som straffas med livets förlust.38, 23 dömmas […] vatten och bröd – Straffet utmätt enligt lagrummet (s. 38, 22).38, 26 s. d. – samma dag.15101520Emilie Lindqvist–Topelius 2/12 1843; Sarjala, Salonkien aaveet 2007, passim; Topelius–Emilie Lindqvist 1/1 1844; Vasenius V, s. 157, s. 284 ff.; ÅT, »Välbetänkt» 30/12 184325Påsk-Äggen»Påsk-Äggen» ingick i HT den 6–17 april 1844 i fyra avsnitt, det första publicerades påpåskaftonen. Manuskript finns inte och novellen har inte tryckts om.Under de första åren med tidningen producerade Topelius berättelser med säsonganknytningtill fastlagen, midsommaren, julen och i synnerhet till påsken. Vasenius anseratt Topelius använder högtiderna i sin strävan att uppnå allmängiltighet; han kunde byggapå »fasta kulturformer, som alla kände» (Vasenius V, s. 154). Efter »Amalias gåfva. EnPåsknovell» från 1842 och »Askonsdagsbruden» (1843) kom »Påsk-Äggen» (1844),»En Palmsöndagsqväll» (1845) och »Trollpackorna i Uleåborg. Påskhistoria» (1846).Av dem är »Påsk-Äggen» den längsta och mest omsorgsfullt genomförda.Topelius tar in folkligt skrock om påskhäxor, men inte för att fördöma vidskepelsen,utan mera som etnografisk kuriositet. Vasenius talar om inslagen av skrock som en »beståndsdeli sedeskildringen», d.v.s. den kulturhistoriska skildringen (Vasenius V, s. 282).Större utrymme än vidskepligheten får bovjakten som novellens hjältinna planerar ochdelvis genomför. Erika Severin är den första i en rad av intelligenta och handlingskraftiga3035293