Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

En Natt och en Morgon.Numera Contrakts-Prosten och Kyrkoherden *** i ** socken har berättatföljande, hvilket jag ur minnet återgifver litet utförligare i detaljerna, men ihufvudsaken öfverensstämmande med den vördige mannens egen utsago.Jag var en ung man om åtta och tjugu år, då jag af Högvördiga Consist -orium förordnades att såsom Curam-Gerens öfvertaga pastoralvården i **.Den gamle kyrkoherden der hade plötsligen dött af slag och det feta pastoratetvar blefvet ett mål för många lystna friareblickar af spekulanter bådenär och fjerran. Den afsomnade ägde i lifvet endast en dotter och en gammalanförvandt på qvinnolinien, hvilka båda kort efter dödsfallet flyttat tilldet vackra och välbygda, en half mil från pastorsbostället belägna hemman,hvilket kyrkoherden haft den omtanken att för de sinas räkning köpa ochbebygga.Det var en dimmig och kulen Novemberqväll 1813 då jag, en ensamungkarl, i min rankiga kärra rullade fram på den steniga och slaskiga vägen,som ledde till ** kyrka. Vägen var enslig, aftonen mörk och tyst, jag åktelångsamt med egen häst, min dränggosse satt och sof bakpå kärran ochblott Phylax, min trogna pudel, som, heldre än att åka, sprang vid hästenssida, lät stundom höra ett gläfsande, när han vädrade en ekorre i granarneeller en tjäderhöna flög upp i småskogen vid sidan af vägen. Så nalkadesjag den åldriga moderkyrkan, på hvars brantsluttande spåntak fyra ellerfem århundraden skådat ned i frid, och uppnådde mellan 7 och 8 på aftonenden gamla rödmålade och förfallna prestgården med den mörka grandungenpå ena sidan och på den andra träsket, hvars spegelyta nyss varöfverdragen med glänsande is. Första emottagandet var föga inbjudande.Ett svagt ljus syntes i de dystra fönstren, ingen välkomsthelsning mötte migi porten, der jag med möda passerade förbi en framdragen arbetskärra, ochnordan vindens sus i de höga granarne tycktes mig snarare hviska om sorg51015202511