Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

En Natt och en Morgoninsända quittenset å de af mig för Kongl. Svenska arméens behof i Maj1808 lefvererade 600 tunnor spannemål, i afseende å ändtelig liqvid.Och måste jag här ut innan med bekymmer genmäla, huruledes sagdequittens, oaktadt flitigaste efterletande, icke kunnat igenfinnas, sedandetsamma under krigsoroligheterne förkommit eller blifvit mig afhändadt.Varandes detta så mycket bekymmersamare, som jag inlåtitmig i en ansenlig hemmanshandel och nu till den instundande femtebetalningsterminen ej kunnat hopskrapa mer än hälften af det nödtorftiga.Jag beder M. K. B. fördenskull i Åbo efterhöra huruvida ickelefveransen ur höga kronans räkenskaper bestyrkas kunde, tackandesM. K. B. på förhand för allt omak samt framhärdande M. K. B:stjenstvillige vän och tjenareMathias ***** d. 21 Okt. 1813.510P. S. Min k. svärmoder äfvensom lilla Beata helsa af hjertat. Det k. barnetär icke rätt friskt, hon har sin saliga moders nerveusa charactère,samt anfäktas af besynnerliga visioner, förutspående min snara timligaändalykt, quittensets återfinnande af en ung man i prestkrage medljust hår och blåa ögon m. fl. andra ludi imaginationis. Om M. K. B.samtycker, skulle jag ger na skicka henne efter julen till Åbo, för atti vettiga fruntimmers sällskap sig restituera. Sjelf är jag, Gudilof, vidbeqvämare helsa, än förut på många år.1520Så långt brefskrifvaren. Jag satt i gungstolen framför brasan, fördjupadi betraktelser. Allt förekom mig så besynnerligt; kyrkoherdens goda helsanågra timmar före sin död, dottrens »visioner», qvittensets återfinnande afen man, hvars beskrifna utseende kunde lämpas på mig sjelf! Hvem löstedessa gåtor? … Plötsligt for en kall kåre öfver min rygg, en vindfläkt lyftadedet på mitt knä liggande brefvet och förde det i spiseln. I ett nu låg det iaska. Något hemsk steg jag upp och fann en del af betäckningen för detsöndriga fönstret vara af vinden undankastad. Jag tillstoppade öppningenoch återtog min plats, sedan jag kastat några nya vedträn i den nästan utbrunnabrasan.Vid den torra vedens lifliga uppflammande fick rummet ett gladareutseende, föremålen framträdde i bjertare färger och ett flyende tycke aftrefnad for öfver dem. Skenet af brasan föll i detta ögonblick lifligt på denväggen, der sängen stod, och på denna vägg fanns något, som jag ej sett25303515