Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Kommentarer15101520253035resenär som med förvånad distans skildrar lokala seder och bruk för en fiktiv läsare somlikaså står främmande för dem, medan författarens målgrupp i själva verket är den lokalafinländska. Det välkända ses i ett annat ljus när perspektivet är nytt. Också detta grepp harlånga anor. Ett berömt exempel är Montesquieus Lettres persanes (Persiska brev) från 1721,som kritiserar missförhållanden i Frankrike i slutet av Ludvig XIV:s regering. Genom attförlägga handlingen i »Simeon Levis resa till Finland» 40 år framåt i tiden skapar Topeliusännu flera möjligheter till perspektivförskjutningar och distansering. I själva verkethade han, på ett mindre ostentativt sätt, praktiserat samma metoder i Leopoldinerbrevensom ingick i Helsingfors Tidningar 1843–1853 (om formen i dessa brev: se Clas Zilliacus,»Till löjtnant Leopold i Grusien» 1985).Vasenius omnämner »Simeon Levis resa till Finland» som ett »egendomligt bevis»på hur Topelius hade gripits av tidens strömningar, och beskriver den som »en seriebref, skildrande de industriella och i allmänhet ekonomiska framsteg han hoppades attFinland på fyrtio år skulle hinna göra» (Vasenius IV, s. 87 f.). Följetongen finns inte ibiografins register över Topelius skönlitterära verk, utan bland publicistiken. Författarensjälv räknar den till novellerna, till humoristiska skildringar (Topelius–Bonnier 12/61871). Nyberg nämner några samtida följetonger, men titlarna »Simeon Levis resa i Finland»[sic] och »Fröken Drifva» förekommer enbart i en not (Zachris Topelius 1949,s. 635).Erik Ekelund nämner att Topelius i Helsingfors Tidningar publicerade mindre berättelsermed teman ur Finlands historia, men också »med motiv från nutiden [pro samtiden]och t.o.m. från framtiden». Ekelund framhåller att Topelius »berättelser» från 1850- och1860-talen återspeglar det sociala och ekonomiska brytningsskede som rådde när de komtill. Han anser att »Simeon Lewis resa år 1900» – ytterligare ett bud på titeln – vittnar omförfattarens intresse för allt som rörde sig i tiden på olika områden: »Fantasirikedom ochen optimistisk tro på evolutionen ger sin prägel åt redogörelsen för de erfarenheter SimeonLewi gör under sin affärsresa genom Finland.» I de fingerade resebreven låter författarenLevi »fälla både välvilligt skämtsamma och bitande sarkastiska reflexioner om förhållandenahos oss», säger Ekelund (»Topelius och hans samtid» 1969, s. 196 f.).Den uppmärksamhet som senare har kommit följetongen till del koncentreras till minnesåret1998. Nils Erik Forsgård kallar följetongen »Topelius antisemitiska traktat» (I detfemte inseglets tecken 1998, s. 188). Han anser att en traditionell religiös antisemitism hosTopelius förenas med en modernt präglad politisk antisemitisk ådra, där det judiska folketframför allt ses som ett främmande element i en nationsbyggande process. Därtill kommer»identifikationen av judarna med allmän materialism och penninggirighet». Topeliusaccep terade judarna som individer, men inte som kollektiv eller abstrakt folkgrupp,menar Forsgård (ibid., s. 190). Forsgård beskriver »Simeon Levis resa till Finland» somen humoristiskt anlagd, men i andemening och utformning judestigmatiserande visionärbrevmonolog. Han anser att den i ett topelianskt perspektiv utgör en »betydande antisemitisksyntes» (Forsgårds kursivering, ibid., s. 192).Forsgård lyfter fram tidsperspektivet i »Simeon Levis resa till Finland»: det är bådeframåt- och bakåtblickande. Bakåtblickande i Simeon Levis kommentarer år 1900, framåtblickandei Topelius perspektiv, år 1860 (ibid., s. 192). Med hjälp av den framåtblickandeberättartekniken varnar Topelius för att visionen om en historiebefriad och rationelltkänslolös judisk kontroll över Finland kan bli resultatet ifall medborgarna inte tar sitt ansvarför landet, menar Forsgård. Topelius betonar arbete och intelligens som framgångsvägarför det outvecklade Finland, i motsats till en oansvarig levisk och rothschildsk affärsideologi(ibid., s. 193 f.).342