Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledning15101520253035noter är Jonas Hallenbergs (1748–1834) Svea rikes historia under konung Gustaf Adolfden stores regering, utkommen i fem omfångsrika delar 1790–1796. Klinge karaktäriserarLafontaine som »en småborgarnas författare» (Idyll och hot 2000, s. 52, jfrovan s. XVII).57 Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 68. Nyberg bygger på en »handskriven förteckningöver böckerna i lånbiblioteket [som] tillhör boksamlingen på Kuddnäs», ibid.,s. 625. De sistnämnda svenska författarna kallar han klassiker, men bortsett från Wallenbergvar prosaisterna mer eller mindre samtida åren kring 1830.58 Ibid., s. 189. »Ingen enda av dem var obekant för Topelius, när han började sin banasom skönlitterär författare i Helsingfors Tidningar», understryker Nyberg (ibid.).Därtill kommer bl.a. Wilhelmina Stålberg, som Nyberg inte nämner. Om influenserfrån Eugène Sue och andra skildrare av urbant liv från societeten till slummen,se kommentaren till »Vedergällningens Dag», s. 324 f.59 »Pantheon», april 1836, 244.135, pag. 9/177.60 »Pantheon 1837», 244.135, pag. 12/[212] resp. 16/[216].61 Om Topelius läste verk på originalspråket eller i översättning framgår indirekt, t.ex.genom att han uppger verktiteln på det aktuella språket, som i följande anteckningi läsdagboken: »Walter Scott, die Seeräuber [...] har några enligt Scotts maner wällyckade partier, bland hwilka må nämnas en hwalfiskjagt.» Slutomdömet om ThePirate – Topelius nämner också originaltiteln – blir dock att verket är ett »misslyckadtförsök att gifva Romantisk färg åt gråsten, moras, och enkla och prosaiska menniskor»(1/3 1837; 244.135, pag. 11/211).62 August Lafontaine blev redan tidigt översatt till svenska i stor skala. Margareta Björkmannämner att av Lafontaines 150 romaner översattes 71 till svenska, huvudsakligenmellan 1796 och 1810 (Läsarnas nöje 1992, s. 366 ff. med exempel på svensk receptionav verken). Det är svårt att få ett begrepp om hur spridd den populära litteraturenvar i Finland. Artiklar om läsesällskapen i Finland, av Carl Rudolf Gardberg ochOlof Mustelin, meddelar summariska upplysningar om bokbeståndet (Gardberg1938) eller så saknas skönlitteratur i beståndet (Mustelin 1949). Henrik Grönroossocialt avgränsade redovisning av boktitlar i bouppteckningsinstrument (1996) slutarredan vid 1809.63 Topelius, Självbiografiska anteckningar 1922, s. 38.64 Topelius–Sophie Topelius 28/5 1837; det är inte ett avsänt brev utan en kladd, vilketförklarar de något kryptiska formuleringarna. Den mest omfattande korrespondensenpå 1830-talet förde Topelius med modern och med Henrik Backman, mendet är bara ett fåtal brev till vardera som har bevarats från denna tid. – Den DoktorH som Topelius nämner är av allt att döma C. A. Hagberg, som i Aftonbladet undersignaturen H både pastischerade och kritiserade Cousinerna 31/3 1835 (Åsa Arping,Den anspråksfulla blygsamheten 2002, s. 105 ff.)65 Också Topelius mentor Runeberg använde sig gärna av repliker i sina noveller, set.ex. »Lurendrejaren» (1833) eller »Eldsvådan» (1834), SS VII.66 Sophie Topelius–Topelius 24/4 1837.67 T.ex. den 17 januari 1837: »I skymning las jag högt om monsieur Tardif som alltidsade mieux vaut tard que jamais och che va piano va sano och altid kom ¼ timmeför sent.» Monsieur Tardif är titeln på en komedi av Eugène Scribe.68 T.ex. »Monsieur Tardiff måste du aldeles afskeda eljest kan han göra dig stor förtret.Nå nu tycker du väl att Mamma predikat nog långt …» och: »fram för alt kör Tardiffpå porten» Catharina Sofia Topelius–Topelius 1/1 1842 resp. 30/4 1843.L