Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledning15101520253035Gamla baron. Säg åt Z., att nog [visst] får det räcka länge, bara det kommermycket i gången, men inte en liten stump». 103 – Det mest påtagliga tecknetpå läsarnas intresse är ju antalet prenumeranter, som med undantag för ettpar år var i konstant stigande under Topelius nitton år som redaktör.»Topelius såsom novellförfattare. Fältskärns berättelser – Vinterkvällar»är titeln på R. F. von Willebrands omfattande artikel om Topelius prosaverk;den trycktes i Finsk Tidskrift 1884. Artikeln föranleddes av att de två förstacyklerna av Vinterqvällar hade utkommit 1880–1883 och den av Carl Larssonillustrerade och av författaren reviderade upplagan av Fältskärns berättelserutkom 1883–1884. Här noteras den delen av framställningen som har relevansockså för de tidigare novellversionerna. – Finsk Tidskrift var ett språkrör för80-talsrealismen och svenskheten, och det är mot den bakgrunden man skaläsa von Willebrands formuleringar, som ibland är maliciöst överseende påett påfallande sätt. – von Willebrand konstaterar att Topelius är idealist, vilketär naturligt eftersom idealismen var rådande under Topelius formbara år.Skaldens idealism förbinds med hans lyriska begåvning, som von Willebrandanser typisk för hela författarskapet, också prosan. När Topelius skapar anlitarhan hellre sin egen känslovärld än vad som lever och rör sig omkring honom,menar von Willebrand. I likhet med Dumas, Eugène Sue och andra börjadeTopelius sin »novellistiska verksamhet» »utan spår af estetiska yrkanden,men med klart medvetande af företrädena hos den romantiska metoden,understödd af god fantasi och poetisk stil». 104 von Willebrand noterar att deicke-historiska novellerna är producerade för tidningens »dagliga behof»,och därför inte ska bedömas enligt sträng måttstock. Publiceringsformenbidrar till en viss »löslighet i kompositionen» och till Topelius vana att avbryta»berättelsens tråd» och tala om något annat under ett par kapitel, föratt bygga upp spänningen. Motiven saknar intresse, menar von Willebrand,men framhåller trots allt att Topelius också under ogynnsamma förhållandenhar förmått bibehålla »sin berättande talangs glänsande egenskaper». 105Jämsides med berättartalangen lyfter von Willebrand med rätta fram Topelius»utomordentliga välde öfver språket», och konstaterar att han i det avseendet»beklagligtvis aldrig har haft några rivaler» i Finland. 106Till Topelius 70-årsdag utkom en hyllningsskrift, på 46 sidor i stort format.I översikten »Zachris Topelius som tidningsman» lyfter Emil Nervanderfram läsarintresset för mängden små, till Helsingfors lokaliserade, »ej sällanrätt mystiska berättelser» där publiken kunde läsa om lokala förhållandenoch om sig själv. Han nämner några längre berättelser »på inhemsk grund»:»Trollkarlens dotter», »Salig Fänrikens Tofflor, »Gamla Baron på Rautakylä»XXXVIII