Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

VargenI »Vargen» ger Topelius prov på både sina dåliga och sina goda sidor som följetonist.Slarvet med detaljerna är påfallande, men kan till någon del hänga samman med bristenpå spaltutrymme. Den tidigt uttalade misstanken om att »vargen» varit inblandad i dendrunknade pojkens död bekräftas endast ytterligt kort i en sats i slutet (s. 110 resp. 125).I skildringen av nattliga vandringar, inbrott och slagsmål lämnar Topelius inget åt slumpen,men om den sextonåriga Lena sägs i början att hon är dotterdotter till den gamleprästen och hans 68-åriga maka (s. 108) – senare framgår det däremot upprepade gångeratt hon är dotter till prästparet (s. 114, 123, 125 och 126). Topelius låter drängen Salomongenomgående ha svårt att komma ihåg Lars rätta titel, vilket antagligen uppfattadessom lustigt av den samtida publiken. Novellen ger också exempel på hur Topelius smögin samhällsfrågor i följetongen. En fråga som diskuterades allmänt den här tiden var folkundervisningen.Topelius refererade samma år i Helsingfors Tidningar en artikel av UnoCygnæus i frågan (»Byskolors Inrättande», HT 12/12 1846), där han säger att varje försvarför byskolorna är överflödigt, eftersom »folkbildningen öfverhufvud är vorden enaf tidens mäktigaste lifsfrågor». Men han noterar också misstron hos »vårt finska folk»,d.v.s. allmogen. I novellen nyanserar han bilden av den avsigkomne gamle prästen genomupplysningen att denne, trots församlingens motstånd, vill inrätta en sockenskola (s. 117).Motivet följs dock inte upp.En bevarad korrespondens föranledd av »Vargen» belyser hur både den här och andraav författarens noveller tillkom. Topelius frågade censorn Tengström, på en odaterad biljett:»Anhåller ödmjukast om upplysning huruvida det utmärkta [markerade] stycketi Herr Lars får i tidningens feuilleton införas?» Det gäller troligen partiet om andebesvärjelsenoch slagsmålet i kyrkan (s. 119–122; HT 7/2 1846), och Tengström svarade påsamma papper: »Stycket kan icke strykas – men ingalunda pryder det sin plats i en städadel. hyfsad tidning. Frestelsen att införa stycket borde icke vara stor!» Trots den nedgörandekritiken visar Tengström i alla fall sinne för intrigens krav.Punktkommentarer107, 2 kapellansboställe – bostad med tillhörande jordbruk för präst i kapellförsamling.107, 6 församlingens rikedom eller frikostighet – Det ålåg församlingsborna att bidra tillunderhållet av såväl kyrka som prästgårdar.107, 8 fönster af tre rutors höjd – I 1800-talets empirestil har fönstren vanligen sexkvadratiska rutor, tre på höjden.107, 9 deciderad – utpräglad.107, 13 fönsterlufter – fönsteröppningar.107, 15 af träd – av trä; formen träd användes också om materialet.107, 22 öfversedda – gagnlösa, förbisedda.107, 23 redobogen – beredd.107, 25 lättfärdiga – snabba.108, 6 lejontänder – maskrosor.108, 14 spögubben – kyrkvaktaren, som med spö eller kyrkstöt väckte sovande kyrkobesökare.108, 14 uppläste – upplåste.108, 21–23 soffan i salen […] längesedan. – Inredningen är i barockstil och ungefär likagammal som prästparet.108, 29 hemfolket – husets folk (dialektalt uttryck).108, 37 väsende – Formerna väsende och väsen användes helt synonymt vid mitten av1800-talet, se t.ex. A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1853).15101520253035313