Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Kommentarer15101520253035241, 20 hallisgubbar – Benämningen gäller eg. isflak; för att förebygga översvämningsskadorlät Erik Julin konstruera en damm över Hallis fors i Aura å. Isblockenföll över dammen och krossades mot stenbottnen till s.k. hallisgubbar.241, 21 riksbaneret – Se ovan, s. 348 f.241, 21–22 målningar […] hjeltegrafvar – Freskerna i Åbo domkyrka av R. W. Ekman(1808–1873), med fantasifullt återgivna motiv från Finlands kristnande, utfördes1850–1854. Gravarna är monument över 1600-talets härförare LennartStålhandske och Åke Tott, som Topelius aktivt bidrog till att införliva iden nationella historicismens uppsättning av minnesvärda personer.241, 23 en liten gubbe af bronz – C. E. Sjöstrands staty av den finska historieskrivningensfader, den mångsidige professorn Henrik Gabriel Porthan (1739–1804).Topelius hörde till dem som i valet mellan en staty och en utgåva av Porthansskrifter ville förverkliga båda (»Om Porthans Minnesvård», HT 26/4 1854),och förordade en insamling för statyn (»Porthans Minnesvård», HT 3/11860). Av texten till insamlingslistorna framgår att man tänkte placera statynomedelbart invid domkyrkan – platsen ändrades sedan till torget utanför dåvarandeÅbo Gymnasium ( Jouko Tolvanen, Carl Eneas Sjöstrand 1952, s. 92).241, 25–26 David Isai son […] filistéern Goliaths sida – David och Goljat i 1 Samuelsboken17. Porthanstoden avtäcktes först 1864, men Sjöstrand hade i februari1860 skickat fotografier av en modell till uppdragsgivaren Finska Litteratursällskapet.En litografi av modellen medföljde aprilnumret av tidskriften Mehiläinen,så allmänheten hade kunnat bilda sig en uppfattning om statyn (Tolvanen,Carl Eneas Sjöstrand 1952, s. 88 f.).241, 29 den stora skatten – Jfr Topelius saga »Tomtegubben i Åbo slott» (1849), därtomten i ett valv under slottet har samlat de dyrbarheter han har räddat undaneldsvådor och erövringar under seklernas gång.241, 32–33 Ekmanska galleriet […] finska gudasagan – Det fiktiva galleriet är inspirerat avWilhelm von Kaulbachs och andras väggmålningar i Neues Museum i Berlin;de gjorde ett starkt intryck på Topelius som ägnar dem ett avsnitt av sina resebrev(»Berlins Frescomålningar», HT 15/10 1856). R. W. Ekman måladeKalevala-motiv på 1860-talet.241, 36 anlagt en fruktpark – Finska hushållningssällskapet diskuterade experimentodlingar– också på Runsala – omkring 1860, dock inte av frukt (Gustaf Cygnæus,K. Finska hushållningssällskapet 1797–1897, s. 430).241, 38–242, 1 källa […] poetisk – den s.k. Choræi källa, efter skalden Michael Choræus(1774–1806) som vid sekelskiftet 1800 var docent vid akademin i Åbo.242, 9 centralanstalten för döfstumma och blinda – Ett statligt institut för dövstummahade inlett verksamheten i Åbo 1859.242, 11–12 Kuppis […] vederdöperi uti en såkallad vattenkur – Topelius anknyter här till ensen tradition om att biskop Henrik (1100-talet) skulle ha döpt finnar i Kup piskälla belägen öster om Åbo. Kuppis vattenkuranstalt verkade här, på 1850-taletunder ledning av professor E. J. Bonsdorff.242, 19 Elfte Brefvet. – Åttonde avsnittet börjar, i HT lördagen den 19 maj 1860.242, 22 Åbo […] offentligt bibliothek. – Se ovan, s. 347 f.242, 24 ett litet dagblad – Helsingfors Tidningar, även nedan, s. 249, 20.242, 29 konfusion – oreda.243, 5 mjältsjuka – svårmod.243, 11 uteslutande privilegierad – med ensamrätt.360