Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Salig Fänrikens Tofflorockså dem. Utan tvifvel finns der någon gammal värja utan slida, och dentestamenteras åt faster, för att användas i hushållet som eldgaffel.»»Och för att tukta näsvisa junkare med.»»Hvad metkrokarna angår, hoppas jag kusin Ebba icke försmår dessaoskyldiga, men verksama medel att uppmeta rika possessionater med, närfisket här på orten ser ut att blifva lika gynnsamt, som det varit nyss.»»Jag tackar rätt mycket för gåfvan, men anhåller att kusin Pehr sjelf villekasta ut sina krokar för någon rik Ryssinna på brunnsbalerna i Helsingfors,det metet kunde löna sig bättre.»»Verkligen? Jag är förtjust, min lilla kusin, öfver att du anser mig såoemot ståndelig. Jag är väl icke för ro skull heller junkare vid lifgardets finskaskarpskyttebataljon. Men ack – ack!»– och Pehrs tillämnade suck förvandladesi en uttrycksfull gäspning, ty det var strax på eftermiddagen – »ack, desköna brunnsbalernas tid förnöta vi på våra sommarläger i Tsarskoje Selo,och den korta permissionstid vi efter lägret ha lyckan utverka oss, förnötavi med att sticka brudtäcken, skala äpplen och berätta spökhistorier. Menapropos, det är sannt, vi ha ännu ej disponerat om salig fänrikens tofflor.Månne icke lilla Rosa skulle med nöje motta dem såsom en present, i hvilkenhon kunde värdigt visa sig på nästa barndans annandag jul?»»Fy hvad du är otäck», var Rosas svar.»Nå då få vi väl ge tofflorna åt gamla Jonas för att utställas som kråkskrämmai hamplandet nästa vår.»»När jag rätt besinnar mig», anmärkte nu faster, »så lära i alla fall Rosaoch du få nappas om arfvet. Rosa blef född tre månader innan salig fänrikendog och sjelf stod han fadder åt henne och jollrade med henne, huru honskulle bli hans arfvinge, den gamle narrn! Hvarföre jag icke alls förundrarmig, att man icke hör fänriken gå deruppe annars än när Rosa är inne.Du åter, min kära Pehr, lärer väl ändock vara salig gubbens närmaste slägting,efter din far, min och bror Gustafs halfbror, första gången var gift medmamsell Penzelia, hvars far, krigsrådet Penzelius, hade en syster, SophiePenzelia, som andra gången var gift med salig fänrikens enda bror, somstupade vid Valkiala. Blir det således process om qvarlåtenskapen, så vetjag ej bättre råd, än att Rosa väntar tills Pehr blir kapten åtminstone, ochderpå gifter ni er, det blir rätt lagom ålder, efter Pehr är bara åtta år äldre.»»Men jag vill inte ha Pehr till man, nej visst inte», inföll Rosa med ensläng på nacken.»Ah söta du, det vill du visst, bara Pehr får epåletter och silfver på kragen»,försäkrade fastern.5101520253035193