Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledning1510rade spaltkorrektur, men bl.a. korrespondens – i förening med inadvertenseri texten – visar att Topelius ofta producerade avsnitten efter hand. 71Om Topelius rent konkreta arbetsmetoder berättar dottersonen PaulNyberg att han vanligen satt och skrev långt in på natten vid ljuset av en ellertvå talgdankar. »Han ville inte utbyta dem mot de modernare stearinljusen,emedan han var road av den lilla omväxlingen att då och då med ljussaxensnoppa av veken på talgljusen. I det längsta höll han sig också till den gamlagåspennan, som han vant sig vid från barndomen. Slutligen utbytte handen dock mot stålpennan för den besvärliga och tidsödande formeringensskull.» 72 Topelius kedjerökte, först pipa och sedan cigarretter, medan hanskrev – han nämner att ungkarlsrummen i Pihlflycktska huset »vanligtvisäro helt dimdunkliga af tobaksrök». 731520253035Lokalisering och motivDe tidigare nämnda Conturteckningarna har många motiv och behandlar flerafrågor för dagen, men till någon skildring av Helsingfors kommer Topeliusinte i dem. Över åren lyckas han lokalisera novellerna i stort sett över helalandet, även om det i flera fall mera är fråga om att nämna ortnamn än egentligaigenkännbara skildringar av städer eller landsbygd. Miljöerna i Nykarlebymed omnejd kan Topelius levandegöra och gör det gärna, de förekommeri flera noveller, inte minst i Conturteckningarna (utan att staden nämns vidnamn). Det är här orten karaktäriseras, precist och i få ord, med att mandrar in röken från sin cigarr vid den ena tullporten och blåser ut den vid denandra. Det kan tillämpas på många småstäder men hade särskild relevans förNykarleby, med 800 invånare under Topelius uppväxt. 74Att skildra Helsingfors beredde Topelius problem. Han inventerar demi »Kringelflickan» (1843): staden är för ung för att ha specifika drag somskiljer den från andra städer och befolkningen är heterogen. Topelius räknarupp ämbetsmännen, militären, universitetskretsarna och borgerskapet. Hansjämförelseobjekt är tveklöst Nykarleby, där en grupp, handelsborgerskapet,dominerade staden. Nykarleby hade inte heller genomgått den snabba strukturomvandlingHelsingfors kastades in i från 1812, när småstaden fick rangav huvudstad i storfurstendömet. Avsaknaden av ett karaktäristiskt folklivi Helsingfors, ansåg Topelius, försvårade försöken att fånga det typiska igenremålning. 75 Trots svårigheterna lyckas Topelius med den sociala lokaliseringeni »Kringelflickan». Han förmedlar folklivet och folkmyllret vidtorgen i Helsingfors, och placerar kringelflickorna yrkesmässigt och socialt.Stadens geografi hanterar han med markörer som Senatstorget, salutorgetXXVIII