Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Simeon Levis resa till Finlandmed följetongen i FAT och mena att den ena inte är mindre sann än den andra (s. 224) – ochdärmed understryker författaren Topelius elementet av opålitlighet med dubbla streck.Topelius följer i stort sett systematiskt Finlands kust från Alexandria (Kemi) i norrtill Helsingfors i söder, och därtill Tammerfors och Tavastehus. Han uppger städernasin vånarantal och han beskriver näringsliv, skolor, kulturinstitutioner, föreningsliv, pressm.m. För att inte belasta punktkommentarerna med upprepningar följer här en samladgenomgång av de ämnen Topelius tar upp, fördelad på avsnitten Kommunikationer, invånarantaloch näringsliv, Utbildning och sociala förhållanden samt Ett självständigt Finland,konst och kultur. I punktkommentarerna hänvisas sedan till dessa avsnitt.Kommunikationer, invånarantal och näringslivSaima kanal, som öppnade förbindelsen från Savolax och norra Karelen till Finska viken,började byggas 1844 och invigdes 1856. – Topelius hugfäste invigningen med den stortanlagda dikten »Saima kanal». – Den första järnvägen, mellan Helsingfors och Tavastehus,höll på att byggas 1860, efter en omfattande debatt om huruvida Finland skulle satsapå flera kanalbyggen eller på järnvägstrafik. Tågen hade inte ens börjat gå när Topelius låterSimeon Levi döma ut järnvägarna som dyra och ålderdomliga. I novellen förbinds städernaav välskötta landsvägar, chausséer, som är billigare att anlägga än järnvägarna (s. 228,252). De förbättrade kommunikationerna och den fria handeln leder till ny bebyggelse(s. 253) – här återklingar Topelius reseminnen från 1856. Han beskriver tågresan till Brysseldär det ena samhället övergår i det andra under vägen, utan mellanliggande ödemarkersom mötte resenären i Finland (HT 31/1 1857).Utbyggd infrastruktur och goda kommunikationer åtföljs av en positiv befolkningsutveckling.Topelius låter Simeon Levi uppge invånarantalet i de flesta av de städer han passerar.Uppgifterna i tabellen nedan, i den ordning städerna nämns i novellen, har jämförtsmed dem i Finland framställdt i teckningar, där Topelius i ett tillägg uppger städernas befolkningår 1850. Uppgifterna där har bara undantagsvis kunnat jämföras med invånarantaletomkring 1860, som för några nordösterbottniska städer uppges i Gabriel Reins Materialiertill utredande af Finlands statistik. K. E. F. Ignatius avsnitt »Statistiska anteckningarom Finland» i bildverket En resa i Finland (1873) innehåller tal för 1870. Statistisk årsbokför Finland började utkomma 1878 och de äldsta uppgifterna är från 1875. För städernasdel uppges endast »Den kyrkskrifna befolkningen i Finlands största städer» (Helsingfors,Åbo, Viborg, Tammerfors, Uleåborg, Björneborg, Kuopio och Vasa; tabell 3). En sammanställningav befolkningssiffrorna enligt novellen med mer eller mindre samtida statistikvisar att Topelius skissar upp en förhållandevis snabbt växande stadsbefolkning, d.v.s.en urbanisering av Finland. År 1870 utgjorde stadsbefolkningen bara 7,5 procent, jämförtmed 13 i Sverige och 26,5 i Belgien (Ignatius uppgifter i En resa i Finland, ZTS XIII,s. 64 f.). Hela landet hade 1850 ett befolkningstal om 1 637 000 invånare, 1860: 1 746 000och år 1900 var det 2 655 900 – Topelius låter Simeon Levi uppge 2 910 000 (s. 236).15101520253035345