Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledning1510152025303525 Se nedan, »Vedergällningens Dag», s. 159.26 Almqvists inflytande: se s. XXII f. om Conturteckningarna. Wilhelmina Stålbergsstil parodierar Topelius i »Salig Fänrikens Tofflor», se nedan s. 202.27 Matti Klinge, Idyll och hot. Zacharias Topelius – hans politik och idéer 2000, s. 21.28 Det färdiga numret »kommer [...] hel wått i Drängars och Pigors Händer, som läsahälften i Schneiders [boktryckaren] och hälften i sina Herrars och Fruers förstugor»,Then Swänska Argus, utg. B. Hesselman och M. Lamm, andra delen 1914, s. 472.29 Nastirich – –., »Om Romaner», Helsingfors Morgonblad 23 och 26/3 1840, citaten23/3. De populära författare som nämns i artikeln är Bulwer, Cooper, Spindler,Hugo, Scribe, Sand, Marryat och Paul de Kock. Artikeln är möjligen av Fabian Collan,som var redaktör för Helsingfors Morgonblad 1841–1844 och hade medverkat itidningen redan tidigare. Pseudonymen Nastirich förekommer som författare till tvåkorta följetonger, »En qväll i Palermo» 17 och 20/2 1840 och »Theori och Praktik30/4–7/5 1840.30 Svenska Minerva 21/2 1843. Citatet återgivet efter Oscarsson, »Fortsättning följer»1980, s. 69. Oscarsson attribuerar artikeln till J. C. Askelöf. Med »af alla grader» avsesolika socialgrupper; jfr Svenska Biet där en insändare oroade sig över det fördärvligainflytande följetongerna utövade på »våra hustrur, döttrar och – pigor» (23/21844; efter Oscarsson, ibid.).31 Alexander Armfelt–Gabriel Rein, vintern 1858, här citerat efter Vasenius IV, s. 82 f.Rein var universitetets rektor, och innehållet i brevet skulle meddelas Topelius konfidentiellt(ibid.).32 Lars Stenbäck–Bengt Olof Lille 1867, brevet omnämns av Eliel Vest, som inte daterardet närmare, i Zachris Topelius 1905, s. 273.33 Ordalydelsen följer i stort sett ordagrant definitionen av novell i Svenska Akademiensordbok, från 1947. Jfr även Bertil Rombergs definition i Nationalencyklopedin: »Novellen,som har ett betydligt mindre omfång än romanen och ett begränsat antal personer,är i behov av en klar och koncentrerad fabel eller story.» (6/6 2011).34 A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket II, Stockholm 1853, s. 148.35 C. J. L. Almqvist, »Återkomsten», Samlade Verk 8, s. 39. Första upplagan 1838.36 Barbro Ståhle Sjönell, Att ge ut noveller. Anförande vid Svenska Vitterhetssamfundetsårsmöte den 2 maj 2001 2001, s. 9. Novellbegreppet var länge tämligen generöst, detframgår inte minst av recensionsavdelningen i Finsk Tidskrift som in på 1890-taletpublicerade översikter av finsk prosa under rubriken »Finsk novellistik». Översikternalevererades av Kasimir Leino; han omtalade verken som noveller eller berättelser,utgående från författarnas – eller förlagens – genrebeteckningar.37 J. V. Snellman, »Svenska silhouetter», Samlade arbeten VI, s. 130 f.; ursprungligen iLitteraturblad för medborgerlig bildning våren 1848.38 »Slutanmärkning angående novellen Hertiginnan af Finland», HT 15/6 1850. Ocksåden mångsidigt verksamme W. Fr. Palmblad utgav sina romantiska och omfattandeprosaverk med undertiteln novell. En annan genre som odlades av samtiden jäm sidesmed novellen är skissen; om den, se s. 284.39 Topelius–B. A. Thunberg 26/6 1850.40 Topelius, »Romanen och Romanvurmen», HT 13 och 17/9 1845, citatet 17/9. År1848 återger Topelius Fredrika Bremers kritiska betraktelse »Romanen och Romanerna»(HT 27/5 1848). I en uppskattande recension av C. A. Wetterberghs Får gå!och Ett namn skisserar Topelius genrens historia 1846: »Romanen, vår tids mest egendomligadiktart, har sedan början af detta århundrade gradvis genom lefvat alla fyraXLVIII