Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Va rge n.En berättelse från Tavastland.Långt inne i Tavastland, vid foten af en svartgrön kulle, vid stranden af enuddrik sjö, låg för många år sedan en prestgård, ett litet kapellans boställe,rödmåladt med hvita fönsterluckor och tjärade knutar, fordom sannoliktett det trefligaste hem för en anspråkslös prestfamilj, men på den tid, hvaromvi tala, nog förfallet och tillräckligt ruckligt, för att ingifva ej synnerligenhöga tankar om församlingens rikedom eller frikostighet. Nyare tiderha sett det gamla huset lemna plats åt en ståtlig byggnad af gulhvit omåladfuru, med fönster af tre rutors höjd, ty gudnås, sjelfva presterskapet är numeraangripet af tidens beqvämlighetslust och visar en alltmera decideradböjelse att bo och lefva som gentlemän, hvilket kan hafva sina godaskäl. Men ännu står hon qvar den gamla fyrahundraåriga stenkyrkan SantaMaria, gent emot prestgården, på andra sidan sjön, med sina ofantligagranit block i murarne, sina trånga fönsterlufter, sitt branta spetsiga tak ochsitt rostfrätta jernkors på spetsen af östra gafveln. Och ännu står han qvar,den låga rödmålade klockstapeln af träd, byggd år 1647, som en inskriftofvanföre dörren tydligen tillkännagifver, då deremot årtalet 1428 prunkari härliga ziffror ofvanför ingången till den heliga Maria. Allt i detta ensligatempel vittnar om ålderdom och forntid, korset vid altaret, de adliga vapensköldarnekring väggarne, Sanct Görans bild i choret och dessa förgyldaträdbeläten af Jungfru Maria och Apostlarne, dem icke oskickliga händerslöjdat och hvilka – fordom föremål för fromhetens tillbedjan – nu ståförgätna, dammiga och öfversedda i en aflägsen vrå. I kyrkan finnes ingenorgel, redobogen att sjunga Herrans lof i andakt, men sjelfva den luft manandas tyckes tillhöra en förgången tid, den är så unken och instängd, somville den ej alls ha något att skaffa med nyare tiders lättfärdiga vindfläktar,och kanske uppstiger der stundom från grafvarne under kyrkgolfvet någonlukt – icke af förgängelsen, ty den har der längesedan tagit sitt – utan510152025107