Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

noveller510sköna sommarglans uppsteg öfver skogen och belyste de hundrade bleka,utvakade och trötta gestalter, som då ännu genomirrade nejden, nödgadesman med sorg bekänna, att man ingenting funnit. Lik sagornas af bergakungenröfvade brudar, var Cecilia försvunnen utan spår och det ståtligabrölloppet tog ett bedröfligt slut.Dagar och veckor förgingo. Man hade lyst i kyrkorna, man hade draggati sjön, man hade utsändt sökande och frågande åt alla håll och i allagrannsoknar. Förgäfves! Den förlorade fanns icke.Endast den vansinniga Lotta Lenning greps ett par dagar efter olyckshändelsenmedan hon med glupsk hunger uppryckte och förtärde rofvori ett nära beläget rofland. Hade icke öfversten och kaptenen båda insjuknat,skulle måhända anledning förefunnits att anställa ett förhör med denvansinniga. Nu bortfördes hon, oaktadt det mest förtviflade motstånd, tillhospitalet och ingen gaf akt på hennes förvirrade tal.1520253035Tolf år hade förgått och på Variala Öfversteboställe var nu mycket förändradt.Gamle Öfversten von Hagen var blefven död för 4 år sedan, hansmåg, Kapten Krona, hade, efter vederbörliga, men fåfänga efterlysningar itidningarne, längesedan blifvit öfvertygad om sin hustrus vådliga död ochefter tre års enklingsstånd gift sig för andra gången. Variala var numera utarrenderadtåt Häradsskrifvaren på orten, som förträffligt skötte åker, ängoch skog, men också ansåg alla förskönande anläggningar som idel onödigoch kostsam fåfänga. Deraf kom sig, att i samma mån åkerrenarne plöjdessmalare och ängarne allt nogare rensades från vide och enbuskar, i sammamån förföll den vackra karaktersbyggnaden, parken förvildades och en stordel af de förr så blomsterrika trädgårdsqvarteren såddes med nyttig potates.Allt detta gjorde att det vackra stället, ehuru det troligen afkastade långtmera än förr, hade antagit ett förfallet, tungt och dystert utseende, såsomalltid fallet är der den borgerliga nyttan får makt öfver skönhetssinnets påhelt andra revenyer beräknade anläggningar.Denna dysterhet ökades ännu mer af den allmänna folktron att detspökade på Variala. Hur kunde det också annat, efter ett sådant bröllop,som det nyss beskrifna? Hvar och en visste att den unga bruden plötsligenförsvunnit, men ingen visste huru, och tolf runda år hvilade öfver dennabesynnerliga händelse det mest ogenomträngliga mörker. Vid dennahemlighet stod hvarje gissning stilla; sjö och land hade ju blifvit på detnogaste undersökta, utan att man funnit det allraminsta spår efter den för-152