Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

En Natt och en Morgonsom borde bilda ledtråden för vidare upplysningar. – Vid denna uppgifterinrade jag mig den hittills förbisedda underbara flickan och den önskanblef hos mig liflig, att enskildt höra hennes uppgifter, hvilka troligen ej voreutan vigt. Huru ångrade jag icke nu, att hafva vid vårt första möte stöttifrån mig hennes förtroende! Huru mycket hade måhända då fått en annanutgång, än nu!Icke långt derefter inställde sig såväl komministern, som Jussi införRätta, den förre godvilligt, den sednare med tjenliga medel afhämtad frångrannsoknen, der han uppehållit sig hos en slägtinge. Härigenom vannransakningen betydligt i intresse, och man började ändtligen motse resultateri denna mörka sak.Underrättad om brottet, anklagelsen, vitnesmålen, och confronteradmed vitnena, medgaf Jussi vitnesmålens sannfärdighet, så vidt de rördehans nattsvärmeri, men förnekade deremot all kunskap om illgerningenoch förklarade sin bevitnade ängslan deraf, att han den natten blifvit pålandsvägen öfverfallen och slagen af okända karlar. Vidare förnekade hanall förment hotelse mot kyrkoherden dagen förut och erkände ej bältet försitt. Häremot intygade vitnet Simon detta bälte vara detsamma, hvilket han,Simon, några veckor förut bytt med Jussi, hvilket åter bekräftades af vitnetKallinen, som varit vid bytet närvarande. Vid bestridandet häraf inveckladesig Jussi i bevislig tvetalan samt anhöll slutligen att för sig få utse en fullmäktig,hvartill Rätten, i stöd af 15 Kap. 1 § R. B., pröfvade skäligt bifalla.Komministern ** förträdde och jäfvade till alla delar mitt vitnesmål,på grund att jag, såsom den der för Länsmannen angifvit saken, ej vorebefogad att som vitne uppträda, samt yrkade för sagde angifvelse det ansvar,som lag stadgar i M. B:s 60 Kap. 1 §. Nekade för öfrigt all kunskap omillgerningen.Forskande hvilade mina blickar härvid på min fordne vän. Deltagande,nästan ånger rörde sig i mitt bröst; men åter mindes jag min tysta edpå kyrko gården och mitt beslut stod fast, att handla som en hämdeengeloch skona ingen. Väl var saken mörk och misstag möjliga, men med fastförtroende till bistånd af den ende rättvise domaren ofvan skyn, ville jagheldre våga allt, än lemna någon enda af brottets dolda stigar oransakad.Hvad skulle jag tro om denne Joachim? Hans blick var så lugn och fri, hanshållning så säker och fast, att jag stadnade i en labyrinth af tvekan vid detoförklarliga i hans förra handlingssätt. Dock … för de mörkaste skuggor idetta jordelif äger försynen ett förklarande ljus; den dag och den stund skallkomma, då ingen gåta mer är till. Att bestämma tiden när detta sker, lig-510152025303533