Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Salig Fänrikens Tofflor»Det är just hvad jag också tror, vet genraln.»»När gick ni i er dumhet och gräfde dit dem?»»Ja när ja? Jag menar det var i förrgår.»»Ni måste genast följa med mig och se åt om de skulle finnas qvar.Drickspengar bestås, om de hittas, i annat fall står ni er slätt. Der har ni förfilbunken.»Minst fyra gånger tog sig torparen på det väl bekanta stället bakom öronen,som Finnens högra hand så gerna besöker i hvarje brydsam stund. Efteratt sålunda ha moget begrundat saken, stoppat och påtändt porcellinssnugganmed det korta krökta läderskaftet samt försett sig med en spade,förklarade sig vår gode torpare ändtligen färdig, och man lunkade af inåtskogen. Löfven rasslade kring vandrarnes fötter; slingrande gick en gångstigmellan snår och tufvor, förbi stora mossbevuxna stenar och halfmultnadekullfallna träd. Slutligen kändes att marken blef sank, man nödgadeshoppa från tufva till tufva och torparen förklarade att »här ungefär bordedet vara». Länge blef dock allt sökande utan resultat, tills på engång ettbestörtningens utrop af torparen kom Pehr att se sig om.»Hvad står på?» frågade fältväbeln.»Tossorna äro uppgräfna. Här har någon varit efter mig.»Pehr skyndade att öfvertyga sig om förhållandet. En liten grop medfriska märken efter spadtag syntes på ett af de mindre sanka ställena. Vattenfyllde dess nedra del. Man glötade deri, men ingenting fanns. Emellertidbedyrade torparen att det var precis på detta ställe han nedgräft tofflorna.»Hvem kan ha varit här sen dess?» frågade Pehr misstroget.»Inte vet jag, om inte skattgräfvaren.»»Skattgräfvaren? hvem är det?»»Haistila Pekka der borta vid sundet; han äflas med skattgräfveri. Jagmenar han lurat ut mig.»»Är det långt till hans stuga?»»En fjerndel vid pass.»»Låt oss genast gå dit.»Sagdt och gjordt. Med jemna, men lidande steg marscherade fältväbelnoch torparen fram mot Haistila sund, der skattgräfvaren bodde. Det dröjdeej länge, så voro de der. En pojke satt på backen vid stranden och täljde åtsig en vattenqvarn.»Är far hemma?»»Nej, han gick för en stund sedan till byn.»5101520253035215