26.08.2013 Views

Lizardiren poetika pizkundearen ingurumariaren argitan - Euskara

Lizardiren poetika pizkundearen ingurumariaren argitan - Euskara

Lizardiren poetika pizkundearen ingurumariaren argitan - Euskara

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Nire ustez, bi definizio hauetan erkide dagoen bakarra "bestiak entzuten ezdaben" hori da soilik .<br />

Bat datoz Lizardi eta Lauaxeta olerkiak isladatzen duena jendeak antzematen ez duen zerbait dela,<br />

eta Lizardik ere zehatz-mehatz deskribatzen du jendearen eta olerkariaren ikuspegiaren artean dagoen<br />

aldea :<br />

"Pongamos un ejemplo . Si en medio de una cruzada idealista ustedes aperciben un hombre que,<br />

dejando de lado más liberales ocupaciones, se encuentra arrodillado en tierra, enrollando paquetes y<br />

pegando fajas, no duden un momento que se encuentran delante de un poeta. Sospechando hallarse<br />

rodeado de gentes rígidamente prácticas, que no se tomarían ese trabajo ni aun a cambio de expandir<br />

entre sus hermanos la luz de un bello pensamiento ha puesto el mismo manos a la obra . Y no la<br />

considera baja, como la juzgarían un infinito número de conciudadanos suyos . No encuentra que todo<br />

aquello se reduzca a unos trozos de papel y a un bote de goma, a unos sellos de correos, ve en ellos otras<br />

cosas, pero precisamente las ve porque es un poeta" 53 .<br />

Lizardik eta Lauaxetak iritzi bera dute jendearen eta olerkariaren ikuspegien artean dagoen<br />

aldeari buruz. Baina alde hori arrazoi ezberdinagatik sortua dela esaten dute .<br />

' Lauaxetak "mundu onen bestaldez" dagoen zerbaitez diharduelako, berari bakarrik iristen zaion<br />

"egalotsa"z ari delako dela esaten du; Lizardik berriz, errealitatean finkaturiko hurbileko gauza<br />

ezagunez diharduen olerkigintza iragartzen du . Prosaikoari, eguneroko arrunta denari urrea bilatzen<br />

diona da poeta, <strong>Lizardiren</strong> ustez, bizitzaren panorama sublimatzailea da bere ikuspuntua .<br />

Maurize Maeterlinkek ere olerkariak errealitateari hurbilduz, konkretoari begiratuz egin behar<br />

duen haruntzagoko bilaketa horrezaz dihardu La vie des abeilles delakoan olerkariak egia eta poesiari<br />

buruz eginiko itaunari erantzutean :<br />

"El pequeño hecho de la ejercitación del órgano del zángano, que no puede tener efecto sino<br />

después de la hinchazón de las vesículas tráqueas, lo admitimos evidentemente, porque es<br />

incontestable. Pero si nos contentásemos con él, si nada mirásemos más allá, si de él sacásemos por<br />

consecuencia que todo pensamiento que va demasiado lejos o demasiado arriba hace mal<br />

necesariamente, y que la verdad se encuentra siempre en el detalle material ; si no buscásemos,<br />

dondequiera, en certidumbres a menudo más extensas que las que la pequeña explicación nos ha<br />

obligado abandonar, por ejemplo en el extraño misterio de la fecundación cruzada, en la perpetuidad<br />

de la especie y de la vida, en el plan de la Naturaleza ; si no buscásemos en ello una continuación de<br />

esta explicación, un prolongamiento de belleza y de grandeza en lo desconocido casi me atrevo a<br />

asegurar que pasaríamos nuestra existencia a mayor distancia de la verdad que los que se obstinan<br />

ciegamente en la interpretación poética y enteramente imaginaria de esas bodas maravillosas" 54<br />

Beraz abiapuntua guztiz ezberdina delako, ez dut uste kontzeptzio bera dutenik esan litekeenik .<br />

<strong>Lizardiren</strong> kanon estetikoaren oinarri teorikoak aztertu ditudan bigarren parte honetako 1 .3<br />

atalean frogatzen saiatuko naizenez, <strong>Lizardiren</strong> abiapuntu nagusia, errealitatea bera da, guztiontzat<br />

berdina den egunerokoa . Berak ordea, poeta delako, prisma sublimadorea du, errealitate horretan<br />

urrea antzemateko gaitasuna du eta olerkian gauzaturik eskaintzen dio irakurleari .<br />

Eskeintza horren jarreran ere funtsezko ezberdintasuna nabaritzen da Lauaxeta eta <strong>Lizardiren</strong><br />

artean . Esango genuke Lauaxeta Juan Ramón Jiménezen bidetik doalarik, gutxiengoarentzat ari<br />

denaren konszientzia osoaz ari dela . Lizardik aldiz, bere gogoa bestelakoa den arren, gutxiengoaz ari<br />

izatearekin etsi egin beharra duela esaten du . Jarrerak oso ezberdinak dirudite eta jarrera horien<br />

oinarri diren <strong>poetika</strong>k ere bai .<br />

Lizardik olerkariak duen gizarte irudiaz arduraturik dirudi : jendeak dioenak toki garrantzitsua<br />

du bere iritzietan . Jendeak olerkaria gezurti, zoro eta alfer direla esaten du eta berak ukatu egiten<br />

ditu hirurak: olerkariak ez dio gezurrik. Errealitatean dauden gauzez dihardu, gehiengoak erealitate<br />

53 LIZARDI, X; "El poeta"; 2. or., K-L 305. or.<br />

54 MAETERLINK, M. ; La vida de las abejar, 140 . or.<br />

1 0 1

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!