21.03.2013 Views

LudovicoBertonioMuchosCambios

LudovicoBertonioMuchosCambios

LudovicoBertonioMuchosCambios

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

100 Ludovico Bertonio<br />

tomándole con la boca. Achu umaña. Otras<br />

costumbres que tienen los indios en beber y<br />

brindarse, se hallarán en la 2, p. en el verbo umaña.<br />

Bebedor. Umakamana, vino vel k'usa<br />

ch'amusukamana, maxma, mak'acha, k'usa k'usaki<br />

thujsiri.<br />

Bebida. Umawi.<br />

Bebido. Vide supra: beodo<br />

Beber. Umaña.<br />

Beber todo un cántaro de vino o chicha.<br />

Qunchukama umaña.<br />

Beber moderadamente. Chimputaki vel chimpuni<br />

umaña purakaru qallaki vel qallataki.<br />

Beber en competencia. Qunchasiha.<br />

Beber hasta perder el juicio. Chuyma<br />

chhaqhañakama vel chuyma jayphut'añakama<br />

umaña.<br />

Becerro. Ankuta waka.<br />

Beodo, asomado, calamocano. Sink'a, sink'a.<br />

Beodo borracho del todo. Machata, umata,<br />

machiwata.<br />

Beodo como muerto caldo sin sentido ninguno.<br />

Qhaqhiri, qhaqhata.<br />

Bercera. Colesa alaxiri.<br />

Bermejo. Paqu. + Poner bermejo a uno: paquchaña. +<br />

Volverse bermejo: paqukiptataña.<br />

Bermejear tirar a ello. Paq'urujaxsuña.<br />

Bermellón como naranjado. Sisira; aunque no es<br />

tierra, sino hierba<br />

Berros. Uqhururu.<br />

Berzas, coles. Colesa ch'iwa.<br />

Besar. Jamp'atiña.<br />

Besar las manos saludando o agradeciendo.<br />

Jamp'at'imama, jamp'atxamama saña. Decid a<br />

Pedro que yo le beso las manos: Pedroru Luisa<br />

ampara tunka jamp'atxaja siwa sarapita. Pedro me<br />

envío a decir con Juan que me besaba las manos:<br />

Pedrowa Juanaru aru apänitu vel iwxanitu vel<br />

iwiranitu jupa tuqitha tunka jamp'atxaja sasin<br />

sistama mayquy vel Padrey.<br />

Besarse unos a otros. Jamp'at'isiña, lakhapura<br />

ansathaptaña.<br />

Besarse con mucho amor. Jamp'ati ch'uñusiña vel<br />

ch'amasiyaja; como suelen las madres a sus hijos o<br />

a los que son viciosos.<br />

Besar muchas veces. Jamp'at'iwasiña.<br />

Beso. Jamp'at'iña, jamp'at'isiña, &c.<br />

Besamanos. Jamp'atija saña. Idem: jamp'atxaja vel<br />

jamp'atxamama saña. Según de palabra o enviando.<br />

Bestias o animales de cuatro pies. Pusi kayuninaka.<br />

Bestial y hombre bruto o torpe de entendimiento.<br />

Qawra vel qawrana chuymapa chuymani vel<br />

chuymawisa, chuyma phusa vel chuyma japhalla.<br />

Bida. Vide inf: vida.<br />

Bien. Jiski vel aski, sap'a. + Mi bien: jiskija, sap'aja.<br />

Bien que hagas penitencia por tus pecados. Jiskrwa,<br />

juchanakama layku penítencia luririkta.<br />

Bien está. Sap'awa, jiskiwa.<br />

Bien me va. Jiskikithawa.<br />

Bien acondicionado. Llamp'u chuymani aykaya.<br />

Bienaventurado glorioso. Alaxpachankiri santo.<br />

Bienaventurado dichoso. Kusini, allini kusixtara,<br />

kusiqillpu, kusiqillpuni.<br />

Bienaventuranza eterna. Alaxpachankaña,<br />

alaxpachana kusixtara utkana, &c.<br />

Bienes riquezas. Kunajasa, kawkijasa, kunaja<br />

kankirisa, kawkija kankirisa.<br />

Bienes muebles de casa. Apallachi, qällachi. +<br />

Tenerlos: apallachini, qällachini. + Tener<br />

cualesquiera bienes generalmente: kunani,<br />

kawkinïña.<br />

Bienes o atajas de casa. Qinaku vel uta qinakunaka.<br />

Bien empleado dinero. Jiski yäru miri vel churata<br />

qullqi.<br />

Bien empleada limosna. Jiski yätaki limosna<br />

churawi.<br />

Bien empleada limosna, la que se da por la bula.<br />

Bulataki churawi qullqi, jiski limosna churata,<br />

khuyatawa.<br />

Bien empleado es el obispado en Pedro. Obispoña<br />

chiqana Pedroru wakit'atawa. Idem: maysana<br />

churatawa.<br />

Bien empleado está Pedro en este pueblo. Pedro aka<br />

markataki puritawa.<br />

Bien hablado, avisado en hablar. Amajasisaki,<br />

amusataki arusiri.<br />

Bien hablado, cortesano. Aru k'ask'a vel apanuqataki<br />

arusiri.<br />

Bien criado. Jiski jilachata. Idem: jilachita. )( Su<br />

contrario es ñaxñamachu.<br />

Bien criado en hablar. Jiski yatichaña vel<br />

jilachitajama arusiri.<br />

Bien hecho, con primor. T'itu vel maysana lurata.<br />

Bien hecho, gentil hombre. Thupata, qamquta,<br />

phalata, qhachuta.<br />

Bien hechor. Khuyiri, juskuri, qamiri, jiskichiri,<br />

sap'achiri.<br />

Bien tratado, regalado en comer. Jaqi uruta vel ururi.<br />

Bien tratado en vestir. Sap'a isini. Si es con demasía.<br />

Vide: galano.<br />

Bien hacer. Khuyaña, jiskichaña, sap'achaña.<br />

Bien quisto. Waylluta, amawata, munaya.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!