LudovicoBertonioMuchosCambios
LudovicoBertonioMuchosCambios
LudovicoBertonioMuchosCambios
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vocabulario de la Lengua Aymara 163<br />
Enseñar. Yatichaña.<br />
Enseñar malas mañas. Llaquta vel isallu jinchuna<br />
jawq'ataña vel samakipaña samat'aña.<br />
Enseñado en algo. Yatiri.<br />
Enseñado o doctrinado. Qurata vel yapuchata. Vide:<br />
acostumbrado, habituado.<br />
Ensoberbecerse. Apuskachaña, apuykachaña,<br />
apusnaqaña, achasnaqaña, jach'asnaqaña,<br />
jilasnaqaña.<br />
Ensordecer. Uqharaxaña.<br />
Ensordecer haciendo del sordo. Uqharachasiña,<br />
uqharachasirapiña.<br />
Ensortijado. Vide: encrespado.<br />
Ensuciar. Q'añuchaña, q'añukipäña.<br />
Ensuciar las moscas la carne y podrirse con<br />
gusanos. Muchuña vel laq'utaña.<br />
Ensuciarse proveerse. Wanuraña, jamaraña.<br />
Ensuciarse así el que está fuera de juicio. Jama<br />
phillmiraña vel phillmiña.<br />
Ensuciarse algo manchándose. Q'añukipaña,<br />
q'añuchasña, &c.<br />
Entallar. T'illmiña, t'illmiraña vel t'illmusuña.<br />
Entenado. Wilawisa yuqa vel pucha vel llulla wawa.<br />
+ Tenerle: llullani.<br />
Entender, oír. Isapaña.<br />
Entender con el entendimiento. Jamurpäña,<br />
unanchaña, tuqirpäña, jamut'aña, tuqinuqaña,<br />
isapaña. Vide: chuyma.<br />
Entender la condición de alguno. Chuyma<br />
warkut'aña, katut'aña vel llamkt'aña.<br />
Entender en algo. Tulithakamata, juchaña, jatuña,<br />
ichiña.<br />
Entender en algo embebeciéndole todo en aquello,<br />
como en jugar, comer, &c. Anatarukiptaña,<br />
manq'arukiptaña, &c. Componiendo los verbos con<br />
-rukipta.<br />
Entender sólo en el regalo del cuerpo.<br />
Janchirukiptaña, aycharukiptaña. Componiendo el<br />
nombre con la misma partícula y también dicen:<br />
janchiru tukuña.<br />
Entender sólo en holgarse. Tiranajamaki ikiña,<br />
thunkuña, chiphiña, k'usaña.<br />
Entendimiento o discurso. Amajasiña, jamut'aña,<br />
jamurpäña. Idem: chuyma. Tenerte: amajasiñani,<br />
chuymani, &c.<br />
Entender uno por otro. Jaqhaki isapaña, jamut'aña,<br />
&c.<br />
Entender bien. Tuqipa isapaña, jamut'aña, &c. A mi<br />
entender, a tu entender: nanña, jumanña, &c.<br />
Entendido. Chuymani ch'ikhirata, amawt'a, ari<br />
chuymani, tuqini, jamuni apinquya, ch'ikhi, t'it'u,<br />
k'ik'u.<br />
Enterar la tasa. Ajusuña, phuqusuña, phuqhaña,<br />
thapachaña, taqichaña, phuqhususiña,<br />
wayruruchaña.<br />
Enternecerse. Waynasiña, khuyasiña. Vide:<br />
compadecerse.<br />
Enternecerse con gana de llorar. Jacha jachitu,<br />
k'alajachitu.<br />
Enternecer a otro. Waynasäña jalutaskaña jachäña,<br />
jacha jachäña, &c. Vide: palabras tiernas.<br />
Entero. Taqi vel thapapacha. + Estarlo:<br />
taqipachakakiña, &c.<br />
Enterrar muertos. Amaya imaña.<br />
Enterrar la plata, &c. Imantaña.<br />
Enterrar una piedra toda o parte para memoria.<br />
Qala jusnuña.<br />
Enterrar, tener secreto algo. Jayp'ut'äña, chaqhutäña.<br />
Enterramiento al modo antiguo. Amaya uta.<br />
Enterramiento, el acto de enterrar. Amaya imaña. +<br />
Ir a él: amaya imiri maña. + Hacerle solemne:<br />
jach'a chupimpi, Idem: yämpi imaña.<br />
Entibiarse calentándose. Llaphiptaña, q'uñiptaña,<br />
juxsaptaña.<br />
Entibiarse resfriándose. Llaphikakixaña, &c.<br />
Entibiar. Llaphichaña, &c.<br />
Entibiar resfriando. Llaphäxaña, q'uñaxaña, &c.<br />
Entibiarse en la virtud. Jiski lurañataki, Dios<br />
serviñataki, thärasiña, thämukuña.<br />
Entoldar. Karpajaña.<br />
Entoldar calles. Karpachaña, karpaxataña,<br />
achiwaxataña.<br />
Entonar las voces. Taqi kunkanaka tinkusäña.<br />
Entonar comenzando. Irutarapiña.<br />
Entonado, sobervio. Ch'uwasilla, pawisilla,<br />
jumchisilla, ch'untiri, k'inchinaqiri, q'illinaqiri,<br />
qamasa, thuji.<br />
Entonamiento. Ch'uwasilla kankaña, &c. vel -tataña.<br />
Entonarse. Ch'uwata, ch'uwa nuqaña, q'illita<br />
q'illinuqaña, k'apchimpi saranaqaña, &c.<br />
Entonces. Ukapacha.<br />
Entortarse. Vide: torcerse, encorvarse, tuerto, torcido.<br />
Entortarse la pared. Sulakiptaña, k'umutaña, &c.<br />
Entortar. Vide: encorvar, torcer, tuerto, curvo, &c.<br />
Entrambos nosotros, vosotros, &c. Panija -ma, -pa,<br />
-sa, &c.<br />
Entrambos ojos, oídos, &c. Purapa nayra, purapa<br />
jinchu, &c. En las demás cosas así compañeras.<br />
Entrañas o tripas. Jiphilla.<br />
Entrañas o vientre. Puraka.<br />
Entrañas de amor. Chuyma.<br />
Entrar: maluña, mantaña. Y todos los verbos de