21.03.2013 Views

LudovicoBertonioMuchosCambios

LudovicoBertonioMuchosCambios

LudovicoBertonioMuchosCambios

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vocabulario de la Lengua Aymara 163<br />

Enseñar. Yatichaña.<br />

Enseñar malas mañas. Llaquta vel isallu jinchuna<br />

jawq'ataña vel samakipaña samat'aña.<br />

Enseñado en algo. Yatiri.<br />

Enseñado o doctrinado. Qurata vel yapuchata. Vide:<br />

acostumbrado, habituado.<br />

Ensoberbecerse. Apuskachaña, apuykachaña,<br />

apusnaqaña, achasnaqaña, jach'asnaqaña,<br />

jilasnaqaña.<br />

Ensordecer. Uqharaxaña.<br />

Ensordecer haciendo del sordo. Uqharachasiña,<br />

uqharachasirapiña.<br />

Ensortijado. Vide: encrespado.<br />

Ensuciar. Q'añuchaña, q'añukipäña.<br />

Ensuciar las moscas la carne y podrirse con<br />

gusanos. Muchuña vel laq'utaña.<br />

Ensuciarse proveerse. Wanuraña, jamaraña.<br />

Ensuciarse así el que está fuera de juicio. Jama<br />

phillmiraña vel phillmiña.<br />

Ensuciarse algo manchándose. Q'añukipaña,<br />

q'añuchasña, &c.<br />

Entallar. T'illmiña, t'illmiraña vel t'illmusuña.<br />

Entenado. Wilawisa yuqa vel pucha vel llulla wawa.<br />

+ Tenerle: llullani.<br />

Entender, oír. Isapaña.<br />

Entender con el entendimiento. Jamurpäña,<br />

unanchaña, tuqirpäña, jamut'aña, tuqinuqaña,<br />

isapaña. Vide: chuyma.<br />

Entender la condición de alguno. Chuyma<br />

warkut'aña, katut'aña vel llamkt'aña.<br />

Entender en algo. Tulithakamata, juchaña, jatuña,<br />

ichiña.<br />

Entender en algo embebeciéndole todo en aquello,<br />

como en jugar, comer, &c. Anatarukiptaña,<br />

manq'arukiptaña, &c. Componiendo los verbos con<br />

-rukipta.<br />

Entender sólo en el regalo del cuerpo.<br />

Janchirukiptaña, aycharukiptaña. Componiendo el<br />

nombre con la misma partícula y también dicen:<br />

janchiru tukuña.<br />

Entender sólo en holgarse. Tiranajamaki ikiña,<br />

thunkuña, chiphiña, k'usaña.<br />

Entendimiento o discurso. Amajasiña, jamut'aña,<br />

jamurpäña. Idem: chuyma. Tenerte: amajasiñani,<br />

chuymani, &c.<br />

Entender uno por otro. Jaqhaki isapaña, jamut'aña,<br />

&c.<br />

Entender bien. Tuqipa isapaña, jamut'aña, &c. A mi<br />

entender, a tu entender: nanña, jumanña, &c.<br />

Entendido. Chuymani ch'ikhirata, amawt'a, ari<br />

chuymani, tuqini, jamuni apinquya, ch'ikhi, t'it'u,<br />

k'ik'u.<br />

Enterar la tasa. Ajusuña, phuqusuña, phuqhaña,<br />

thapachaña, taqichaña, phuqhususiña,<br />

wayruruchaña.<br />

Enternecerse. Waynasiña, khuyasiña. Vide:<br />

compadecerse.<br />

Enternecerse con gana de llorar. Jacha jachitu,<br />

k'alajachitu.<br />

Enternecer a otro. Waynasäña jalutaskaña jachäña,<br />

jacha jachäña, &c. Vide: palabras tiernas.<br />

Entero. Taqi vel thapapacha. + Estarlo:<br />

taqipachakakiña, &c.<br />

Enterrar muertos. Amaya imaña.<br />

Enterrar la plata, &c. Imantaña.<br />

Enterrar una piedra toda o parte para memoria.<br />

Qala jusnuña.<br />

Enterrar, tener secreto algo. Jayp'ut'äña, chaqhutäña.<br />

Enterramiento al modo antiguo. Amaya uta.<br />

Enterramiento, el acto de enterrar. Amaya imaña. +<br />

Ir a él: amaya imiri maña. + Hacerle solemne:<br />

jach'a chupimpi, Idem: yämpi imaña.<br />

Entibiarse calentándose. Llaphiptaña, q'uñiptaña,<br />

juxsaptaña.<br />

Entibiarse resfriándose. Llaphikakixaña, &c.<br />

Entibiar. Llaphichaña, &c.<br />

Entibiar resfriando. Llaphäxaña, q'uñaxaña, &c.<br />

Entibiarse en la virtud. Jiski lurañataki, Dios<br />

serviñataki, thärasiña, thämukuña.<br />

Entoldar. Karpajaña.<br />

Entoldar calles. Karpachaña, karpaxataña,<br />

achiwaxataña.<br />

Entonar las voces. Taqi kunkanaka tinkusäña.<br />

Entonar comenzando. Irutarapiña.<br />

Entonado, sobervio. Ch'uwasilla, pawisilla,<br />

jumchisilla, ch'untiri, k'inchinaqiri, q'illinaqiri,<br />

qamasa, thuji.<br />

Entonamiento. Ch'uwasilla kankaña, &c. vel -tataña.<br />

Entonarse. Ch'uwata, ch'uwa nuqaña, q'illita<br />

q'illinuqaña, k'apchimpi saranaqaña, &c.<br />

Entonces. Ukapacha.<br />

Entortarse. Vide: torcerse, encorvarse, tuerto, torcido.<br />

Entortarse la pared. Sulakiptaña, k'umutaña, &c.<br />

Entortar. Vide: encorvar, torcer, tuerto, curvo, &c.<br />

Entrambos nosotros, vosotros, &c. Panija -ma, -pa,<br />

-sa, &c.<br />

Entrambos ojos, oídos, &c. Purapa nayra, purapa<br />

jinchu, &c. En las demás cosas así compañeras.<br />

Entrañas o tripas. Jiphilla.<br />

Entrañas o vientre. Puraka.<br />

Entrañas de amor. Chuyma.<br />

Entrar: maluña, mantaña. Y todos los verbos de

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!