21.03.2013 Views

LudovicoBertonioMuchosCambios

LudovicoBertonioMuchosCambios

LudovicoBertonioMuchosCambios

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

266 Ludovico Bertonio<br />

partícula -ti.<br />

Refrenar de esta manera a otro. Jani ancha arusäña,<br />

&c. vel jani ancha arusiñapataki iwaxaña,<br />

waniwanuqäña.<br />

Refrenarse en hablar. Aru mukhusiña,<br />

manq'antasiña, limintasiña.<br />

Refrescar al aire. Thäraña.<br />

Refrescarse el que está caluroso. Thärasiña,<br />

phajsarasiña.<br />

Refrescarse el tiempo, entrando el frío. Thä qallari,<br />

lupit'arphunuqi, inawanuqi, llamp'unuqi.<br />

Refrigerio, consuelo. Jajurasiña, phajsarasiña.<br />

Regazar un poco la ropa, saya o sotana, &c. Isi<br />

iqutaña.<br />

Regazarse. Isi lluch'ukatasiña. Idem: lluch'ut'asiña.<br />

Regazar a otro. Lluch'ukataña vel lluch'utaña.<br />

Regazo, jarphi. + Poner el niño o cualquiera persona<br />

grande en el regazo: jarphiru ichuxatasiña,<br />

wayuxatasiña. + Poner en el regazo de otro:<br />

ichuxataña, wayuxataña. + Tomar en él algo:<br />

jarphixaruña. + Tener algo en él sin dejarlo:<br />

jarphijasiña.<br />

Regadío. Qarpaña. + Tierra de regadío: qarpaña,<br />

llumpiña uraqi vel llumch'iña.<br />

Regalado. Vide: delicado, querido.<br />

Regalado, bienaventurado. Siytü.<br />

Regalado pan, vino, temple. Ancha muxsa, &c.<br />

Anchaki<br />

Regalar, bien tratar. Chuqichaña, q'ächaña,<br />

munajachaña, ururichaña, siytuwaña, tüsu näña,<br />

tälläña, anatäña. + Ser así regalado: siytüña vel<br />

tüsumraña.<br />

Regalarse en comer. Malli malli manq'aña, q'awi<br />

q'awi manq'aña, pawräki manq'aña, siytüwäsiña,<br />

suxsisiña, t'isisiña vel manq'aru anataña.<br />

Regalar la criatura que llora. Anatäña, wawachaña.<br />

Regalarse o derretirse al Sol o al fuego la manteca,<br />

cera, gordura, &c. Qhusquqaña. 3 -qi.<br />

Ch'allch'akiña, ch'ullch'uña. + Regalado así:<br />

qhusqhuki, ch'islliki, ch'ullch'uki.<br />

Regalarse la nieve, el carámbano barro, el difunto,<br />

&c. Chulluña chullutatxataña, p'aywaña,<br />

p'aywatatxaña, chulluntaña, p'aywantaña.<br />

Regañar el perro o el que está enojado. Qhultuña.<br />

Regar el campo llevando el agua por diversas<br />

partes. Qarpäña, llunch'äña, qhasäña, qarpakipaña,<br />

llumch'ikipaña.<br />

Regar derramando el agua con algún mate,<br />

escudilla, &c. Juqhaña, juqharpäña, qallaña,<br />

qhallarpäña, ch'axch'uña.<br />

Regar con la mano o con hisopo. Ch'allaña, waraña,<br />

ch'axch'uña.<br />

Regar así de presto. Ch'axch'usuña, ch'allusuña.<br />

Regatón.<br />

Regidor. Markakamana. Lesitora<br />

Regir. Vide: gobernar.<br />

Regla. Chiqachaña, siq'iña vel tupuña, regla.<br />

Reglar, enderezar. Chiqachaña.<br />

Regla. Costumbre de la mujer: q'anu. + Tenerla:<br />

q'añusiña.<br />

Regocijo. Kusisiña, qhit'isiña, thunqusiña, chipisiña.<br />

Regocijarse. Vide: alegrarse.<br />

Regocijado. Vide: alegre.<br />

Regodearse con su hacienda. T'isisiña, siytaq'aña.<br />

Regoldar. Khätaña, khasaña.<br />

Regoldar de ahito. Thujsa qhasaña.<br />

Reguera. Larqa, irpa.<br />

Rehacer el daño. Yanqha chawitha, churaxaña,<br />

kutäxaña.<br />

Rehacer el daño que hacen las bestias en las<br />

chácaras. Yapuru qawra vel mula, &c.<br />

Lasaraqawitha, t'unaraqawitha churaxaña.<br />

Rehecho. Phathu janchini, lanqhu janchini, p'at'i p'at'i<br />

janchini. Vide: anchicorto.<br />

Rehenchir. Phuqhaxaña.<br />

Rehusar de miedo. Llajllat'aña, jiwut'aña, qhiyt'aña,<br />

jaxsaraña, sujipt'aña.<br />

Rehusar, no querer. Janiwa saña.<br />

Rehusar el golpe. Pullqiña.<br />

Rehuir el golpe. Idem.<br />

Rehusar la carga las bestias. Jani khumut'äsiña.<br />

Rejo, piedra con que juegan. Sitiqä. + Jugarte:<br />

sitiqäsiña.<br />

Reja del confesionario. Vide: red.<br />

Reja de las capillas. Reja.<br />

Rejalgar. Jiwayiri qulla.<br />

Relación. Atamaña.<br />

Relamerse. Mach'iqasiña.<br />

Relampaguear. Llijutaña, laphaxtaña, antaxtaña,<br />

lliphij lliphijtaña, p'allchax p'allchaxtaña, phaqal<br />

phaqaltaña vel phaqhataña vel qallisä jallpasi.<br />

Relámpago: Qallisä. + Venir: qallisä puri vel llijuti,<br />

&c.<br />

Relampaguear los ojos de los beodos. Nayra quyru<br />

quyru, churqu churqu, khusi khusi ullinaqi vel<br />

qhusi qhusi jaläña.<br />

Relatar. Atamaña.<br />

Relator. Idem: vel atamiri.<br />

Relavar metales. Aytiña.<br />

Relaves. Aytiwi.<br />

Relieves de comida. Manq'a puchu, allqa, alsa.<br />

Relinchar el caballo o carnero. Jayntaña.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!