21.03.2013 Views

LudovicoBertonioMuchosCambios

LudovicoBertonioMuchosCambios

LudovicoBertonioMuchosCambios

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Vocabulario de la Lengua Aymara 185<br />

Hablar oscuramente o con equivocación. Wayki vel<br />

parki arusiña.<br />

Hablar palabras dulces. Muxsaki, qawiki, k'isaki<br />

arusiña.<br />

Hablar en secreto, uno con otro. Aru k'ichijasiña,<br />

llupjasiña.<br />

Hablar o tratar de ordinario con alguno.<br />

Lip'ikataña, -ru.<br />

Hablar cosas de espanto. Mullawara, warakusiña,<br />

jaxsaraña arusiña.<br />

Hablar mal de otro. Khistusiña, chamusiña,<br />

k'amusiña.<br />

Hablar chufletas. Sawkakipaña, sawkasiña, llama<br />

llama jächuku arusiña<br />

Hablar desdorando o desabo nando. Wanuña.<br />

Hablar más y más. Pacha kuti arusiña, mulla wara,<br />

jani wati, jani qhï jani tukusiri.<br />

Hablar a prisa, como tarabilla. Chiriririña,<br />

sankaraririña.<br />

Hablar como por yerro lo que no le está bien<br />

declarar. Pantusuña, phakusuña vel arusispä,<br />

pantusuña.<br />

Hablar o leer a prisa. Muxmuki panawi arusiña.<br />

Hablar con propiedad y elegancia. Aru k'ask'aña.<br />

Hablar jactándose. Vide: Jactarse.<br />

Hablar con aspereza. Jaru arumpi arusiña. )(<br />

Muxsaki.<br />

Hablar a veces. Maykhipaki arusiña.<br />

Hablar consideradamente. Amajasisaki,<br />

chuymampiki, chuymanijamaki arusiña.<br />

Hablar libre o desvergonzadamente. Jani wati, jani<br />

qhï.<br />

Hablar de Dios. Diosana yänakapatha, Dios tuqitha<br />

arusiña.<br />

Hablar familiarmente. Arust'asiña, arusnuqaña.<br />

Hablar bajito. Jakhasaki arusiña.<br />

Hablar recio. Junt'u qhanaki arusiña.<br />

Hablar quebrando la cabeza a otro. Ch'axwaña,<br />

ch'unch'u p'iq'iña pakiña.<br />

Hablar lo que viene a la boca. Kunaxa lakharu<br />

mat'ach'i, purichi ukaki arusiña.<br />

Hablar sin razón. Jani yäjatha arusiña.<br />

Hablar de su motivo. Chuymakama, jani khitinsa<br />

arusima sata arusiña.<br />

Hablar sonsacando para ver lo que tiene. Watiqaña<br />

watiqaki arusiña.<br />

Hablar palabras deshonestas. Q'añu aru arusiña.<br />

Hablador. Arukamana, arära chuchanqalla, pini pini,<br />

arunkati, sancha, sankarara. Vide: parlero.<br />

Hacha de cortar. Champi, llawchi. + Dar hachazo:<br />

champina nuwaña.<br />

Hachina, montón de mieses o de leña. Arku. Vide:<br />

amontonar.<br />

Hacha de cera. Idem. Hachones de ichu encendido,<br />

Jichu pichuta nakkiri. + Llevarlos: yiwaña.<br />

Halagar, acariciar con la mano. Sularaña,<br />

phiskuraña.<br />

Halagar. Vide: acallar, engañar.<br />

Halcón. Mamani.<br />

Halcón que ya está para volar. Tayka tuku mamani.<br />

Halda o raíz del cerro. Manqharana, kayurana,<br />

uraqtu.<br />

Halda del capirote de estas indias. Phant'a llint'a.<br />

Vide: falda.<br />

Halda para echar algo. Muji. + Pararla; mujichasiña.<br />

+ Echar algo en ella: mujixaräña. + Llevar algo en<br />

ella: Mujixaruña.<br />

Haldada de alga. Muji, &c.<br />

Alfombra o tapiz. Jant'akuña vel janaña.<br />

Hallar. Jakiña, jakisiña.<br />

Hallar lo perdido. Jakisxaña.<br />

Hallar lo que era dificultoso. Jakinuqaña.<br />

Hallarse cansado. Qarijitu vel ch'ama p'isujtitu.<br />

Hallarse presente. Jukaña, Idem: Akankata,<br />

ukankaña; según se hablare de este o de aquel<br />

lugar.<br />

Hallazgo. Nayrachaña. + Darle: nayrachaña. +<br />

Pedirle: nayrachita saña.<br />

Hambre. Awtiña, del awti. + Tenerla: awtitu, awtjitu.<br />

Hambre canina. Qhatikipiyri awtiña. + Tenerla:<br />

chuyma qhatikipiyri awtitu, manq'atha suwt'aña,<br />

lasut'aña. + Estar transido de hambre. Idem.<br />

Hambre, esterilidad. Mach'a.<br />

Hambriento. Awtijata. + Estarlo: manq'ajachitu,<br />

awtjitu vel manq'atha jallaxchiña.<br />

Hambriento de plata, de honra, &c. Qullqitha,<br />

chupitha jallaxchiri, amawiri manq'aruri.<br />

Andrajo. Q'uchallu.<br />

Andrajoso. Warira, q'uchallu, saxawalla, thantawalla,<br />

thanthalli, surpuma, q'uchalluwi, tumiri waylla,<br />

uru, pallu pallullawi. + Andarlo: surpunuqaña,<br />

sichana qaña vel q'uchallu, &c. Saranaqaña.<br />

Hanega de medir. Idem: vel wanqara. + Medir con<br />

ella: wanqaraña, wanqarana tupuña,<br />

Hanega de trigo, maíz, &c. Tiriqu mä wanqara vel<br />

mä wanqara tiriqu, tunqu, &c.<br />

Hanega colmada. Jullch'u jullp'u, ch'unch'uni<br />

tankani.<br />

Hanelito, aliento. Samana.<br />

Añicos. Jisk'a jisk'a. + Hacerlos: jisk'a jisk'aru jaläña.<br />

Haragán. Wak'a. + Andarlo o serlo : wak'anaqaña y<br />

holgazán.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!